Annons

Hedelius affärer

Patricia Hedelius

Patricia Hedelius

Vad säger du om att ta mer risk men få mindre betalt när du sparar? Visst låter det som en dålig idé men det är ett erbjudande som i olika former dyker upp med allt tätare mellanrum. Det är ett tecken på att det är allt svårare att hitta ett tillräckligt bra alternativ för våra sparpengar.

I vanliga fall så väljer de flesta kanske mellan konton med så hög ränta som möjligt eller aktiefonder. De lite mer intresserade och vågade har kanske själva börjat botanisera med svenska aktier, men ungefär där tar kreativiteten stopp för spararkollektivet. Vilket är rimligt med tanke på den risk sparare samtidigt är villiga att ta. Men nu när räntan på bankkontoteller avkastningen på obligationer har sjunkit dramatiskt samtidigt som priset på aktier skjutit i höjden så börjar intresset för andra sparformer att vakna till liv.

Många banker vill nu gärna hjälpa sina kunder med dilemmat om var sparkapitalet ska placeras. Gissningsvis så är det inte omtanke om kunden som styr banktjänstemannen. Utan snarare vilka vinster banken kan göra på kundens val som har den största betydelsen i många fall.  Gärna ska det vara lite halvkrångliga konstruktioner som utgår ifrån tillgångar eller instrument med högre risk än vad vi vanliga sparare vanligtvis får tag på. De paketeras i aptitlig storlek och säljs med ord som komplement till ditt vanliga sparande eller som en ’krydda’ till portföljen. De så kallade exotiska sparprodukter har under våren blivit ett riktigt hett område. Det finns dock all anledning att se upp med främmande fåglar med märkliga namn i en redan snårig spardjungel.

images

En främmande katt

För inte så länge sedan lanserade en av de mindre bankerna så kallade ’cat bonds’ till sina privatkunder.  Det handlar inte alls om katter utan ”Cat” står för ”catastrophe”, naturkatastrofer rättare sagt. Cat bonds ger betydligt mer i ränta, runt fem procent, än många andra sparprodukter just nu. Egentligen är obligationerna lån till försäkringsbolagen. Pengarna behöver försäkringsbolagen om det inträffar en katastrof. De som köper obligationerna tar risken att om en orkan, översvämning eller jordbävning inträffar så får de inte tillbaka pengarna. De används istället av försäkringsbolagen för att bygga upp det som har förstörts. Cat bonds säljs med argumenten att kunderna kan sprida sina risker eftersom naturkatastrofer och börsen är oberoende varandra. Börsens rörelser påverkar ju inte sannolikheten för naturkatastrofer. Det här låter ju inte så illa men det finns en hake.

Löften om hög avkastning på ditt sparande innebär i princip alltid att du kommer ta en högre risk att förlora samma sparande helt. Den risken talar de så kallade rådgivarna på bankerna sällan om och om de gör de så är det ofta i abstrakta termer som att riskerna är högre än vid aktie- och fondköp. För en kund som sett sitt sparande växa de senaste åren i spåren av en rusande börs så är det svårt att relatera till en sådan beskrivning, kunden kan ofta inte påminna sig om några förluster av sparade kronor överhuvudtaget.

Rådgivningen runt riskerna med att köpa cat bonds utgör inget undantag, den är ofta usel. För ett par år sedan låg avkastningen på cat bonds nästan dubbelt så högt, runt 10 procent. Det har alltså skett närmare en halvering på kort tid. Stora belopp har investerats under kort tid och desto fler som vill erbjuda försäkringsbolagen lån som fryser inne vid naturkatastrofer desto mindre behöver försäkringsbolagen betala för att låna.

monopol655x436

Har du koll på risken med cat bonds?

Den frågan man ska ställa sig är om man numera får tillräckligt betalt för att riskera sina pengar för en orkan? Sannolikheten för att den ska inträffa har ju knappast minskat i samma takt som avkastningen. Frågan är om jakten på lite bättre avkastning nu dumpat priset på risk till en onaturligt låg nivå? Det gäller i sådana fall inte bara risken med främmande katter utan i högsta grad även risken med aktier och andra tillgångar också.

Om bloggen


Patricia Hedelius är SvD Näringslivs börskrönikör. Här skriver hon om stora och små ekonomiska frågor och kommenterar snackisar i svenskt näringsliv.
Följ Patricia på Twitter: