Hedelius affärer

Patricia Hedelius

Patricia Hedelius

Det nya Telia Sonera ska växa fram. Det var vd Johan Dennelinds budskap på kapitalmarknadsdagen. Det är ingen gratis strategi. Det krävs tunga miljardinvesteringar för att kunderna glatt ska kunna surfa vidare och trycka på gilla knappar på Facebook. Det är uppemot fem miljarder kronor som ska satsas på tillväxt, i bland annat fiberutbyggnad i Sverige och uppgradering av datanäten i Eurasien, är sannolikt nödvändiga men det är ändå som att elda för kråkorna. Någon vidare tillväxt från investeringarna räcker sannolikt inte till ett omsättningslyft på koncernnivå.

Svenska staten och andra aktieägare kan heller inte räkna med att få lika mycket pengar av Telias vinster framöver om bolaget ska använda pengarna istället. Dennelind lovade dock i alla fall att utdelningen till ägarna inte ska gå under 3 kronor per aktie. Telias investeringar är uppenbarligen inget som aktieägarna hurrar över . Budskapet från Telia Sonera är snarare en besvikelse. Att Telia ska ut och shoppa utrustning och tvingas hålla igen på det årliga pengaregnet över aktieägarna fick nämligen ett surt mottagande på börsen.

Unknown-11

Johan Dennelind, vd Telia Sonera

Telia Sonera är inte ensamma i situationen som trist operatörsbjässe. Men det gör inte bolaget mer attraktivt för det, marginaltryck och minskad tillväxt är allt annat än sexigt i en kapitalistisk värld. Telia Sonera kunde tidigare plocka poäng på bolagets snabba tillväxt i forna Sovjetstater. Numera skruvar dock till och med marknadens representanter på sig betänkligt när affärerna i Kazakstan, Uzbekistan och Azerbajdzjan kommer på tal. Att investerarna tar mänskliga rättigheter och korruptionsrisken på ett större allvar nu än tidigare skulle kunna vara en förklaring till att vinstmaskinen i öst blivit mindre bekväm.

Det är dock snarare Rysslands vapenskramlande vid gränsen i Ukraina som stressar börshajarna mer än övervakade människor i diktaturer. Även det faktum att Telia Sonera ska styra en hel del av de utlovade investeringarna till området, betyder att bolaget lägger upp mer pengar på bordet, och därmed ökar sin risk får ett par svett pärlor att bryta fram i pannan på det kavajklädda folket. Till det kan också trasslet med att ta hem vinstpengar från Turkcell, Ucell och Ncell läggas.

Unknown-12

Uzbekistan en självklar hemmamarknad för Telia Sonera?

Så hur ska Telia Sonera göra? Lämna allt vad tillväxt och vinstökningar heter genom att vända ryggen mot öst. Eller bejaka sina affärer och sätta sin tilltro till att en genomtänkt bolagsstyrning och interna policys ska fixa den med svenska ögon uttalade ’mutkulturen’ i regionen. Den senare strategin är den som Dennelind väljer. Eller snarare den som omständigheterna nu tillåter honom att välja.

Att lämna sina verksamheter i öst har nämligen ett uppenbart pris och det är dyrt. Vem eller vilka är beredda, att i skuggan av Rysslands nyväckta intresse för att expandera sitt territorium, köpa en operatör i oberäkneliga diktaturer med ambitioner om att vara Putin till lags?

På sätt och vis är kanske valfrihet överskattat. Nu slipper Telia Sonera ta diskussionen om inte bolaget ska lämna sina mest lönsamma och mest snabbväxande marknader. För en tillvaro med en krympande, tråkigare och helt förutsägbar verksamhet enbart i Norden.

Fler bloggar