Annons

Hedelius affärer

Patricia Hedelius

Patricia Hedelius

Sedan september har Eniro sluppit följa en del av sina lånevillkor från bankerna på grund av bolagets ansträngda finansiella situation. Men att kalla en spade en spade kan ibland vara svårt, men att ett börsnoterat bolag har svårt att tala klarspråk är oroväckande.

 

När får Eniro luft under vingarna?

När får Eniro luft under vingarna?

I den senaste rapporten 24 oktober skrev den tillförordnade vd:n Stefan Kercza så här om bolagets lån:

 

’Gällande vår finansiering har vi en nära och bra dialog med bankerna. Vi bryter inte mot någon del av låneavtalet. ’

 

Visst har Kercza rätt. Det är klart att om bankerna lyfter en del krav, i Eniros fall när det gäller kassaflöde i relation till nettoskuld och återbetalningsförmåga enligt uppgifter till SvD Näringsliv, så bryter man inte mot dem.

vd Eniro

Stefan Kercza, Eniro

 

Men för den som inte följt utvecklingen i Eniro under hösten går det ju att tolka Eniros vd som om bolaget fortfarande uppfyller samtliga tidigare uppsatta lånevillkor. Bolaget framstår därmed i en bättre dager. Kercza tycker uppenbarligen att det är acceptabelt att vara otydlig mot sina aktieägare på en sådan viktig punkt som bolagets finansiering. Frågan blir då om det är den enda otydligheten runt Eniro just nu?

 

Svaret är väl nej på den frågan. Det var i år, 2014, som Eniros skulle vända. Högre vinster och bättre lönsamhet skulle inte bara glädja aktieägarna. Långivarna som senast ställde upp med att omfinansiera Eniro och förlänga lånen väntade sig också ett ljust 2014. Som vi alla vet blev det bara pannkaka av alltihopa. Den tidigare vd:n är sedan en tid tillbaka polisanmäld sedan misstankarna om redovisningsfusk nystades upp efter sommaren. Men tyvärr kan inte katastrofsiffrorna i halvårsrapporten i somras eller den senaste kvartalsrapporten i oktober enbart förklaras med siffertrixandet kopplat till den tidigare vd:n.

 

Så sent som förra veckan upprepade Eniros vd i en intervju att prognoserna för 2014 håller och bolaget uppger till SvD näringsliv att amorteringen till bankerna sker som planerat. Men prognosen i sig är en besvikelse och är ett kvitto på att det går sådär för Eniro. Det kan förklaras med att efterfrågan på företagets tjänster faller och annonsmarknaden är svag. En utveckling som även andra mer välmående sökföretag känner av.

 

Det är svårt att blunda för att Eniros försäljning har minskat under sex år i rad och nettoskulden i förhållande till resultatet ökar. Det är en utmaning att försöka vända trenden och bli relevant för kunderna, att göra det i skuggan av bolagets mörka höst är naturligtvis ännu svårare. Om 2014 var svårt så kan nog 2015 bli ännu tuffare.

 

Bolaget har nu bara ett par veckor på sig innan bankernas frist är slut för den här gången. Från och med januari måste Eniro följa samtliga tidigare lånekrav enligt uppgifter till SvD, om inte bankerna erbjuder en ny respit förstås. Det har tidigare spekulerats i en nyemission om runt 500 miljoner kronor skulle vara tillräckligt för att hjälpa bolaget. Men hade det varit så enkelt och bara handlat om att aktieägare eller nya investerare skulle skjuta till en halv miljard så hade Eniros problem varit lösta för länge sedan.

images-1

Eniros aktiekurs har sedan årsskiftet tappat 91 procent av sitt värde, den senaste månaden 35 procent och handlas till runt 4,30 kronor. Det är en aktiekurs och historik som är svår att sälja in en nyemission på. Hela bolaget är inte värt mer än 400 miljoner kronor, men har med pensionsskuld skulder på 3 miljarder. Samtidigt har preferensaktieägarna första tjing på utdelningar.

 

Det finns sannolikt få som tilltalas att skjuta till nya pengar när banker och preferensaktieägare tar merparten i anspråk. Vilket inte kommer att hjälpa Eniro till en bättre framtid. Den slutsatsen har nog många redan kommit fram till, men svaret på om och hur Eniro kan räddas grubblar nog de flesta fortfarande på.

Om bloggen


Patricia Hedelius är SvD Näringslivs börskrönikör. Här skriver hon om stora och små ekonomiska frågor och kommenterar snackisar i svenskt näringsliv.
Följ Patricia på Twitter: