Annons

Hedelius affärer

Patricia Hedelius

Patricia Hedelius

Med oförändrad vinst platsar Nordea verkligen i landet mellanmjölk. Men den 26 procentiga höjningen av utdelningen visar att styrelseordförande Björn Wahlroos ignorerar finansminister Anders Borgs uppmaning om försiktighet.

 

Nordeas vd Christian Clausen har pratat sig varm om en höjd utdelning. Under hösten fick Clausen också stöd av ordförande Björn ’Nalle’ Wahlroos som lovade att Nordeas överskott av pengar är en fråga som måste lösas. Att svenska staten under tiden sålt sina sista aktier i storbanken kan ha bidragit till frispråkigheten från ledarduon i Nordea. Utan styrelserepresentation finns det inte mycket att sätta emot från regeringens sida i utdelningsfrågan. Att hota och vifta med halvfärdiga idéer om att bankerna ska spara än mer pengar i buffert fungerar uppenbarligen inte längre. I alla fall inte i Nordea.

 

Nordea var den banker som kom ut sämst i Finansinspektionens senaste stresstester. För att ligga på samma nivå som den bästa banken skulle Nordea behöva hålla hårdare i plånboken och ge mindre till sina aktieägare. Men att framställas som en av fyra svenska storbanker vill inte Nordea. Helst vill man vara bäst i klassen bland de europeiska storbankerna istället, en grupp som övriga svenska och banker är för små för att vara med i.

 

Det är just käbblet om vad Nordeas är som ligger till grund för käbblet. Finansminister Anders Borg är tydlig när han talar om att de svenska bankernas storlek i förhållande till svensk ekonomi är en onaturligt stor. För att nå de siffrorna han nämner måste Nordea inkluderas i sin helhet. Även Finansinspektionen antar att banken är helsvensk. Men Nordea själva vill bara räkna svenska kapitalkrav på den verksamhet som finns här. För övrig verksamhet vill man också använda lokala regler. Det innebär att norsk, dansk och finsk Nordeaverksamhet inte kräver lika mycket buffert. Med ett par penndrag har Nordeas verksamhet blivit väsentligt billigare att driva eftersom banken kan skala ned på kapitalet som behöver sparas i reserv.

 

Det är viktigt att Nordea får hjälp med sin nationalitetsförvirring. För räknas enbart Nordeas verksamhet i Sverige som svenskt så är helt plötsligt den svenska finansiella sektorn inte lika överdimensionerad som finansministern och myndigheter vill påskina. Då borde ju inte heller svenska skattebetalare genom svenska staten behöva stödja Nordea om till exempel den norska verksamheten haverera med en lokal bolånebubbla. Det är i sådana fall norska statens ansvar eller?

 

Det är nog väl svårt att dra vattentäta nationella ansvarsgränser i en svensk bank. Tyvärr innebär det att de danska hushållens skuldsättning på 300 procent och norrmännens 220 procent kan bli ett kostsamt svenskt problem. Nordeakoncernens tullfria direktimport av till exempel danska och norska bolån bär inte den risk som svenska skattebetalare löper idag.

 

Nationalitetsförvirringen är dock inte lättbehandlad. Nordeas buffert ligger kvar på 3 procent för koncernen med 5 procent för svensk verksamhet. Regeringen vill emellertid ha en buffert på 5 procent för hela Nordeakoncernen och ligger på hos EU för att få stöd.

 

För Nordea går det nog att köra sitt eget race så länge det inte finns några legala fartskyltar. Borgs utspel blir liksom fastkedjade trehjulingar i barntäta områden, mest ett dåligt samvete om att farten alltid kan sänkas. Men om EU följer den svenska linjen finns det risk för att Clausens och Wahlroos löften i bokslutet om fortsatt höjda utdelningar fryser inne. Helsvenska kapitalkrav hotar att tömma Nordeas pengapool och då får Wahlroos ändra sina badvanor till torrsim.

 

 

att de fortsatta höjningarna av utdelningen för Nordea

Om bloggen


Patricia Hedelius är SvD Näringslivs börskrönikör. Här skriver hon om stora och små ekonomiska frågor och kommenterar snackisar i svenskt näringsliv.
Följ Patricia på Twitter: