Annons

Hedelius affärer

Patricia Hedelius

Patricia Hedelius

De svenska storbankernas gåva till mänskligheten stavas uppenbarligen Swish om man ska tro reklamen för betaltjänsten. För att locka användare är det än så länge gratis att använda Swish men inom kort kommer det att kosta när du skickar pengar. Två storbanker saltar din Swishnota lite extra.

Du kan på ett lätt sätt föra över småsummor till klasskassan, kompisen eller dela på notan med betalningslösningen Swish i mobilen. Så marknadsförs Swish på bankernas hemsidor. Det är de svenska storbankerna som tagit fram betalningslösningen och den konkurrerar till exempel med operatörernas Wywallet lösning. Unknown-14

Swish har gott om ambassadörer, det vill säga nöjda kunder som gärna ser att hela bekantskapskretsen går med i Swishklubben. Inget fel med det, däremot verkar det finnas en spridd uppfattning om att Swish är en gratistjänst som bankerna bjuder på. Det är också lätt att få det intrycket av bankernas hemsidor där Swish alla fördelar framhålls men det skrivs i myrskrift om vad det ska kosta. Redan inom en månad planerar flera storbanker däribland Handelsbanken och SEB börja ta betalt för sina Swishkunders överföringar.

Handelsbanken tänker att ta ut en krona per överföring från och med 1 juli. En överföring på 100 kronor kostar med andra ord motsvarande 1 procent att genomföra. Med tanke på att många av de betalningar som Swish spås ersätta, bankomatuttag och kontoöverföringar, där avgiften för närvarande är noll så är det en riktigt bra affär för bankerna. Och bättre blir det.

Efter lite lusläsning i Bankgirots årsredovisning, betalningshuset som ägs av våra storbanker, där även Swish ingår så kan man ana att bankerna har en jätteaffär på gång. Under förra året laddades i miljon Swish appar ned och 3 miljoner betalningar genomfördes. Ska man tro Bankgirot så är det bara en bråkdel av den potentiella Swish-affären. Under sommaren kommer även företag att kunna ansluta sig till Swish, därmed kan Swish flytta fram sina positioner ytterligare.Unknown-15

Storbankerna har nu de bästa förutsättningarna än på länge att skapa ett nytt bankmonopol där det är lätt att snabbt höja avgifterna för kunderna. Tillbaka till vad det kommer kosta oss bankkunder, för det skiljer sig nämligen ganska mycket åt. SEB har lagt sig på samma nivå som Handelsbanken, fram till halvårsskiftet ’bjuder’ banken på avgiften. Länsförsäkringar och Swedbank bjuder sina kunder hela året men är du inte special kund tillkommer en månadsavgift på 5 kronor utöver att det kostar 1 krona per betalning hos Swedbank.

Kronor och ören brukar sällan skapa rubriker och kanske inte nu heller. Men gissningsvis lär det faktum att två av storbankerna väljer att ta ut 50 procent mer av sina kunder än de övriga bankerna gör reta upp en och annan kund extra mycket. Nordea och Danske Bank tänker kräva 1,50 kronor när deras kunder för över pengar. images-1Det är nog ingen slump att just Nordea och Danske Bank väljer den prisstrategin utan det kan vittna om en viss konsekvens i hur man ser på sina kunder, bankerna ligger nämligen redan i bottenskiktet när det gäller nöjda kunder.

Om bloggen


Patricia Hedelius är SvD Näringslivs börskrönikör. Här skriver hon om stora och små ekonomiska frågor och kommenterar snackisar i svenskt näringsliv.
Följ Patricia på Twitter:

Patricia Hedelius

Finansmannen Mats Qviberg som hotas av en saftig stämning efter bankkraschen i HQ, har bytt ut sin advokat från DLA Nordic. Ett missnöje med hur ombudet skött skadeståndsprocessen ska ligga bakom beslutet enligt uppgifter till SvD Näringsliv.

Unknown-13

Det rättsliga efterspelet efter haveriet i HQ bank för fyra år sedan fortsätter. Qviberg stämdes i en civilrättslig process som drivs av storägaren Sten Mörtstedt via HQ. Målet har ännu inte riktigt kommit igång men parterna har redan träffats i domstol. Trots att processerna pågått under flera år och turerna  är invecklade så byter nu Qviberg  ut sina juridiska ombud. Det framgår av en skrivelse, daterad 7 maj från hans jurister Gunnar Johansson och Emma Norburg vid DLA Nordic, till Stockholms tingsrätt. Där framgår det också att deras uppdrag för Mats Qviberg upphört.

bild-65

SvD Näringsliv har sökt Mats Qviberg utan resultat. Men enligt uppgift så har Qviberg varit mycket missnöjd med DLA duons insatser. I slutet på förra året vann HQ, vars aktieägare stämt sin forne ordförande på stora belopp, en viktig delseger mot Qviberg i tingsrätten.

Två nya ombud med mycket erfarenhet av finansiella mål ska istället ha kallats in för att bistå Qviberg. Men namnen har inte bekräftats av Mats Qviberg till SvD Näringsliv. HQ har som bekant sökt skadestånd av bland annat den tidigare styrelsen med dåvarande ordförande Mats Qviberg i spetsen. Men även HQ:s tidigare revisor Johan Dyrefors och KPMG är föremål för stämningen. Det kan bli vansinnigt dyrt för KPMG. Totala beloppet som HQ kräver av revisorn och fd styrelsen är 3 miljarder kronor. Men med tanke på att processerna kanske blir klara först 2018 så skulle, om HQ vinner, slutnotan med ränta landa på drygt 5 miljarder kronor.

 

Det var i vintras som Stockholms tingsrätt gav HQ rätt att driva skadeståndsprocessen mot KPMG och övriga inblandade i HQ-bankhaveriet. Frågan gällde att KPMG och Mats Qviberg anser att det inte är HQ som har skadeståndsrätten. Men Stockholms tingsrätt gav HQ rätt och därmed kan bolaget fortsätta att driva skadeståndsprocessen vidare. Det pågår även en utredning om eventuella brott i samband med bankkraschen. Inom ett par veckor väntas åklagaren väcka åtal mot sex personer däribland förre HQ ordförande Mats Qviberg. I den processen har Qviberg ett annat ombud, Hans Strandberg.

 

Patricia Hedelius

Att tvingas betala en avgift för att få betala får kunder att känna sig fullständigt idiotförklarade. Skrämmande nog finns det numera en uppsjö av ’dolda’ avgifter som ökar kundernas känsla av att bli lurade. Det är en märklig strategi som många elbolag och operatörer kör med. Även banker lever farligt nära vad som känns rimligt med dolda avgifter.

Fenomenet med fakturaavgift är knappast nytt. På den svenska marknaden introducerade Com Hem en avgift på ett par kronor när räkningen skulle betalas på nittiotalet. Men då hette bolaget Stjärn TV och tilltaget bemöttes med massiv kritik men avgiften blev snart etablerat. Com Hem tar fortfarande ut en avgift om kunderna vill ha sin räkning på papper. Nu är den dock uppe i 45 kronor. Vill man då haka på erbjudandet om bredband för två hundra i månaden blir priset helt plötsligt 23 procent dyrare om man väljer månadsbetalning.Unknown-10

 

Att betala för att få betala sin pappersräkning slipper man om man väljer e-faktura eller autogiro. Det är dock inte alla som har de betalningsmöjligheterna. Sedan ska tilläggas att den första fakturan hos många företag gärna levereras i pappersform innan det går att lägga om till internetbetalning. Ofoget med faktureringsavgifter är vida spritt bland operatörer, tvbolag, försäkringsbolag och elbolag. I många fall finns det även en avgift på autogirobetalningar.Här kan även bankerna nämnas. Det kostar mellan 65 och 150 kronor att betala en räkning via bank- eller plusgiro numera. Det svider med andra ord lite mer på bankkontoret när man ska betala för att få betala. Banken är en betalningsförmedlare och kräver naturligtvis en ersättning för det, men marginalen på en giro-betalning torde vara vansinnigt hög.

Unknown-12

För ett par år sedan räknade Göteborgs-Posten ihop vad avgifterna kan kosta ett hushåll. Det var närmare 1600 kronor om året – för fast telefon samt en mobiltelefon, el, bensinkort, matkonto, försäkring och en avbetalning på en bil. Rätt mycket pengar, alltså.

 

Faktureringsavgiften känns mer som ett svepskäl för att kunna locka med låga priser på en vara eller tjänst. Det innebär att desto mer medvetna folk blir över det absurda att betala för att få betala och försöker undvika avgiften desto större är risken för nya påfund. Redan nu finns det ofta en mängd märkliga kostnader och avgifter som verkar tillkomma när man ska handla. Det är kostnader som inte presenteras på ett tydligt sätt i reklamen för produkten utan du ställs inför i princip ett fullbordat faktum i sista sekund. Då orkar man ofta inte överge sitt köpbeslut och sätta sig in i vad andra leverantörer kan erbjuda.

 

Ett exempel är återigen Com Hem:s internetpaket. För att få ett bredband för 198 kronor i tre månader måste du betala 295  kronor för modemet, 249 kronor för startavgiften och 99 kronor för frakten. Utöver det så måste teckna ett avtal för samma tjänst men till en kostnad för 289 kronor för ytterligare 9 månader. Det innebär att det abonnemang som du trodde skulle kosta 597 kronor för tre månader egentligen kostar 3198 kronor eftersom du måste köpa ett år. Men att en massa kringkostnader gör att slutsumman blir 3841 kronor (då har jag inte räknat in eventuell faktureringsavgift…). Sim Salabim eller Hokus Pokus så slutar det med att det du tänkt köpa blir 20 procent dyrare.

Unknown-11

Avgiftshysterin och produkter späckade med dolda kostnader bidrar sannolikt till att så många kunder starkt ogillar sina leverantörer av el, telefoni, försäkringar och tvtjänster. Även banker tar ut en mängd småavgifter, utöver galet dyra girobetalningar, som retar upp kunderna. Ingen gillar att bli blåst och idiotförklarad en gång i månaden när pappersräkningen kommer. Eller känna sig lurad när det man precis köpt blev betydligt dyrare än vad man tänkt sig.