Annons

Hedelius affärer

Patricia Hedelius

Patricia Hedelius

Electrolux har haft ett tufft börsår. Hittills kanske ska tilläggas. Vitvarujättens aktie kan nu stå inför en vändpunkt, amerikansk statistik tinar upp synen på aktien.

Unknown-7

Electrolux snart ur frysboxen

Taskig efterfrågan, en tappad miljard i valutaeffekter och omstruktureringsprogram har dunkat ned Electrolux-aktien med nära 9 procent i år medan omgivande börs har lyft 16 procent. Men Electrolux-aktien är känd för att leverera ordentligt inför en konjunkturuppgång och bli inte förvånad om aktien blir nästa älskling bland börsens investerare.

Unknown-6

Electrolux vd kan få det varmare om öronen 2014

Runt en tredjedel av Electrolux försäljning sker på den europeiska hemmamarknaden. Det har gått sådär sedan finanskrisen. Inte heller nu märks några tecken på återhämtning. Men till nästa år 2014 väntas den europeiska centralbanken tvingas att skjuta till mer pengar om inte den ekonomiska tillväxten återhämtar sig. Det är något som ska ge effekt även på konsumtionen vilket väntas påverka efterfrågan även på Electrolux produkter. Hur stor eller hur lönsamt det blir är i nuläget är en annan fråga, men bara att det sker en positiv förändring räcker sannolikt långt i alla fall med utgångspunkt av den nedtryckta värderingen idag.

 
Men det är framförallt förväntningarna på Electrolux andra stora marknad, Nordamerika, som i första hand drar till sig investerarnas fokus. Electrolux har haft det riktigt tungt på den viktiga nordamerikanska marknaden. Finanskris, obefintligt husbyggande och konsumenter som inte har något att handla för har satt djupa spår i försäljningen. Fjolårets volymer var på samma nivåer som 1998 och 25 procent lägre än den toppförsäljning som Electrolux uppvisade 2005.

Unknown-5
Men en ökning av byggande, husförsäljningar och en minskad arbetslöshet bäddar för en ökad efterfrågan på vitvaror. Under året har också statistik från branschorganisationen AHAM visat en stadig ökning av leveranser inom de största produktområdena. Men siffrorna för november är en tydlig vink om att en vändning i efterfrågan inom kart kan visa sig vara en stadig trend. Leveranserna var upp i snitt 21 procent för november jämfört med samma månad under fjolåret. De viktigaste produkterna står för runt 70 procent av Electrolux försäljning i det geografiska affärsområdet Nordamerika, enligt Nyhetsbyrån Direkt.

 
Electrolux är på väg att ta sig ur frysboxen och kan bli vinnaren bland storbolagen nästa år. Men med Electrolux finns det alltid många men att ta hänsyn till. Det finns mycket som alltid talar till Electrolux nackdel. Marginalpress, stigande priser på råvaror, valutaeffekter, tillverkningskostnader, design och konkurrens, listan på vad som kan drabba ett företags försäljning och lönsamhet är nog rekordlång när det gäller just Electrolux.

 

Det är sällan om ens någonsin vitvarujätten har lyckats presentera en delårsrapport utan orden ’extraordinära kostnader’. Till exempel så räknar ledningen med att resultatet ska bli bättre nu i fjärde kvartalet än vad det var i det tredje, exklusive valutaeffekterna. Men sammanlagt 4,4 miljarder i omstruktureringskostnader är också på gång. En sådan sur avslutning på 2013 kan sannolikt bromsa upp aktien ett tag till. Men bli inte förvånade om börsproffsen snabbt förpassar vitvarujättens bokslut till historien med orden – det var ju ändå ett förlorat år.

 
Varje konjunkturavmattning brukar nämligen innebära att Electrolux får rejält med stryk på börsen, med rätta eftersom vinstförväntningarna varit för högt ställda. Men bolaget har med en häpnadsväckande envishet alltid lyckats komma tillbaka och brukar vara en av de populäraste storbolagsaktierna när en konjunkturvändning kan anas. Då brukar inte ens oförutsedda händelser i halvmiljardklassen kunna störa aktiefesten.

Om bloggen


Patricia Hedelius är SvD Näringslivs börskrönikör. Här skriver hon om stora och små ekonomiska frågor och kommenterar snackisar i svenskt näringsliv.
Följ Patricia på Twitter:

Patricia Hedelius

Bra väder för säsongen och ett par extra dagar i hjälpte till att lyfta försäljningen för H&M. Men positiva engångseffekter döljer inte att H&M nu går från klarhet till klarhet. Fortsatt expansion till en i sammanhanget sett låg kostnad bäddar för att H&M blir en vinnare även 2014.

H&M har under en längre tid haft fallande resultat men i och med kvartalsrapporten i september vände det rejält. Hela 20 procent ökade rörelseresultatet. Dagens novembersiffror är ett halvt löfte om att H&M är på väg illbaka i sin tidigare superform som en av Stockholmsbörsens pålitligaste vinstmaskiner.

Vad är det då som väntas driva tillväxten nästa år? Stora satsningar på näthandel i framförallt USA, utrullning av nya butiker i ett allt mer välmående Kina och fortsatt lansering av nya butikskoncept väntas driva försäljning. Samtidigt har H&M numera svart bälte i kostnadskontroll och tidigare stora investeringar betalar sig. Det innebär att H&M sannolikt har de bästa förutsättningarna på länge att behålla sina marginaler eller till och med öka dem.

Unknown-4

H&M har gjort en ordentlig återhämtning på börsen under det andra halvåret. Med en stark rapport i september och dagens försäljningssiffror har lyft aktien totalt med 24 procent i år att jämföra med börssnittet på 16 procent. H&M har nu en relativt hög värdering jämfört med sitt historiska snitt.  H&M hör dock till de få undantagen av att vara ett gammalt moget företag med stark tillväxt och stabila vinster. Tillväxt utan vinster har också blivit betydligt dyrare under börsåret. Därför kan H&M:s smått unika position som vinstgivande tillväxtmaskin betraktas av investerarna som ett fortsatt attraktivt alternativ även under nästa år.

Patricia Hedelius

De fyra revisionsjättarna brukar stå enade när kritiken haglar, men nu har det skett ett oväntat myteri. Det är Deloitte som bytt sida och nu backar upp Skatteverket och kritiken av för billigt partnerskap i byråerna.

För knappt en vecka sedan vann revisionsbyrån PwC i förvaltningsdomstolen mot Skatteverket när det gäller värdering av aktierna till delägarna. Målet gäller att 45 delägare i PwC fått köpa aktier i bolaget till ett pris som Skatteverket ansåg vara under marknadsvärdet. Därför beslutade myndigheten att kräva PwC på arbetsgivaravgifter eftersom aktieköpet sågs som en avgiftspliktig förmån.

images-2

Det är inte bara PwC som granskas av Skatteverket alla de fyra revisionsbyråerna har liknande modeller för delägarskap. Men till skillnad mot PwC har branschkollegan Deloitte valt att inte ta strid med Skatteverket. Byrån har nu infört en ny modell för att beräkna värdet på sina aktier, den modell som Skatteverket förespråkar.

images

Hur kan man frivilligt gå med på att betala mer i skatt kanske är en berättigad fråga. I synnerhet när det verkar som att Skatteverket haft fel med tanke på senaste domen i PwC-målet. Men Deloittes strategi kan ha sina vinster. Förutom sparade processkostnader så vinner till exempel varumärket stort på att inte förknippas med skattetvist. Plötsligt klingar inte ambitionen hos Deloitte ’att samhällsnytta ska vara på dagordningen’ tomt, meningen fylls med innehåll. En process mot Skatteverket laddar knappast ett varumärke med positiv energi.

PwC:s process mot Skatteverket fyller revisionsbyråns ledord med frågetecken. PwC ska vara proaktiva och engagerade i olika samhällsfrågor. Vilka samhällsfrågor är det som PwC tycker är så viktiga då? Är det frågan att betala så lite skatt som möjligt eller? Det är ju inom det området som firman tveklöst satsat en hel massa pengar på och engagerat sig hårt i.

Man är det man gör – inte det man säger brukar det heta. PwC:s varumärke är redan svårt sargat efter Prosolvia, där byrån förlorade en lång domstolsprocess. Att fortsätta utmärka sig i uppmärksammade rättsliga mål kanske inte är vad PwC behöver just nu. Men uppenbarligen är byrån av en annan uppfattning. Eller kanske bara konsekvent i sin syn på skatt och revisionsbyråns roll i samhället.

– Av medierapporteringen är det lätt att tro att all skattehantering är något lömskt. Men när det finns olika sätt att göra rätt, varför inte välja dem som är mest gynnsamma, sade Roger Gavelin chef för PwC skatteavdelning till tidningen Fokus i fjol.

Då återstår nästa fråga vem har rätt Skatteverket eller PwC. Skatteverket kommer att överklaga domen och det kanske myndigheten gör rätt i.

Skatteverket bedömde att värdet per aktie i PwC till 35 000 kronor men har enligt förvaltningsrätten inte tydligt kunnat visa att marknadsvärdet översteg de 10 kronor som delägarna betalat. Bland annat har Skatteverket inte tagit hänsyn till de restriktioner och skyldigheter som gäller för handel med aktierna i PwC.

PwC har hela tiden hävdat att aktierna inte går att marknadsvärdera enligt normala modeller. Till exempel måste aktierna återlämnas vid anställningens slut och då till samma pris som de köpts för.

Men om vi släpper detaljerna och konstaterar följande. För att bli delägare i PwC betalar man 10 kronor per aktie, som mest får de köpa 200-300 aktier i byrån. Det kostar således inte så många tusenlappar för att bli partner. Men samtidigt som du blir delägare går du ned kraftigt i lön, flera 100 000 kronor per år.

Ändå finns det inte någon som tackar nej till erbjudandet om kraftig lönesänkning för att få köpa aktier. Även om alla vet att priset på aktien aldrig går upp utan säljs tillbaka till firman till samma pris så fort du slutar.

Om inte aktierna har ett värde på mer än 10 kronor, utan enbart betyder en rejäl lönesänkning så måste det saknas något i ekvationen. Det fattas ett värde som kompenserar de anställda som blir delägare. Värdet är de billiga aktiernas vansinnigt stora utdelningar.

unnamed

Stora årliga utdelningar på PwC:s aktier

 

Lönesänkningen plus förväntade utdelningar blir en bra affär för den anställde. Till och med mycket bra. Kanske så bra att Skatteverkets argumentation om att det är en stor dold förmån vinner gehör hos några av er läsare, precis som den gjort hos den konkurrerande firman Deloitte.

unnamed-1

Skatteverkets syn på Deloittes avkastning

Patricia Hedelius

Utan hundratals miljoner från Skandias försäkringstagare så klarar inte Skandiabanken kraven på kapitaltäckning. För bara någon vecka sedan tvingades försäkringstagarnas bolag, Skandia som äger banken, att skjuta till 300 miljoner kronor och mer pengar kommer att behövas framöver.

Unknown-3

Det är bankens aggressiva tillväxtplan inom bolån som kostar. Försäkringbolaget Skandias bank satsar på att växa snabbt. Strategin som banken har valt är kontroversiell. Desto mer kunderna lånar desto billigare blir det. Risken är att det kan uppmuntra till att kunderna tar mer i lån än vad som egentligen behövs.

Banken har dessutom ökat sin volymrabatt under hösten när diskussionen blivit allt mer intensiv om att de svenska hushållens skuldsättning bör dämpas. Samtidigt väntas striktare regleringar för de svenska bankerna som medför att de behöver behålla mer pengar själva som buffert för den risk det innebär att låna ut pengar.

829c9a26de65f680_200x200ar

Øyvind Thomassen VD Skandiabanken

Skandiabankens strategi att med hjälp av bolån fördubbla sin verksamhet till 2018 är dyr. Och dyrare blir den när det kostar banker allt mer, på grund av tuffare regleringar, att låna ut till bostäder.

I Skandiabankens fall är det försäkringsbolaget Skandias kunder som betalar den ifrågasatta strategin. I slutet på november betalade moderbolaget Skandia 300 miljoner kronor för att banken ska klara kraven på kapitaltäckning. Det kommer inte räcka utan ytterligare pengar kommer krävas framöver från Skandia och det är försäkringstagarna i det ömsesidiga bolaget Skandia Liv som är ägare av Skandia.

Frågan är vad merparten av kunderna i Skandia Liv egentligen har för nytta av att deras pengar finansierar banken. Nu har ju faktiskt kunderna i Skandia Liv något att säga till om precis som i alla kundägda bolag. Som kund kan det faktiskt vara värt att fundera över om vad som skapar mest värde. Kunderna kanske hellre skulle se att pengarna användes till högre återbäring på deras pensionssparande än att de används som bränsle för att finansiera ytterligare en sönderrenoverad takvåning i Stockholms innerstad.

Patricia Hedelius

Joakim von Anka? – Nej Björn Wahlroos.

Storägaren i Sampo och Nordeas styrelseordförande Björn ’Nalle’ Wahlroos slog ett slag för höjd utdelning i Nordea mitt framför näsan på finansminister Anders Borg vid tisdagens bankkonferans, SvD Näringsliv Bank Summit.

Björn Wahlroos var den talare som var först ut, men han hann knappt börja innan Anders Borg slank in och satt sig på första åhörarbänk. Björn Wahlroos anförande sköt in sig på det globala ekonomiska tillståndet och det var först vid frågestunden som Nordea berördes. Svenska staten har som bekant nyligen lämnat bankens ägarled helt. Men Anders Borg och Finansinspektionen är inte helförtjusta i bankens syn på buffertar och utdelningslöftena till aktieägarna.

Unknown-1

I samband med kvartalsrapporten i oktober utlovade Nordeas vd Christian Clausen en höjning av utdelningen. Finansinspektionen knorrar och påpekar att det är bra om bankerna tar höjd för högre riskvikter i god tid och inte lovar för mycket till sina ägare. Men Christian Clausen backades upp ordentligt av sin ordförande i samband med Bank Summit mötet.

– Vi blir tvungna att dela ut hälften för att vi inte ska simma i kapital, var beskedet från Björn Wahlroos.

joakim-von-anka-badar-i-pengar

Nordea har som nuvarande utdelningspolicy att dela ut 40 procent till sina aktieägare. Björn Wahlroos konstaterade också att utan svenska staten i ägarlistan kunde vårens bolagsstämma sannolikt kortas med minst en halvtimme.

Anders Borg drog ett snett leende åt Björn Wahlroos utdelningsreplik men såg inte överförtjust ut. Senare under sitt eget anförande raljerade han lite över Björn Wahlroos.

– Jag vill absolut ha Nordea kvar. Jag tycker att Nalles föresläsning här visar vilket värde det är att ha Nordea här (i Sverige reds anm), konstaterade Borg.

Unknown-2

Anders Borg underströk också återigen att bankerna borde hålla i sina pengar.

– Är man en bra och lönsam bank kan man naturligtvis göra vissa utdelningar. Men bankerna ska göra en samlad bedömning och komma ihåg att det kommer komma gradvis hårdare regleringar för banksektorn framöver. En icke oväsentlig del av vinsterna bör sparas i bankerna.