Annons

Hedelius affärer

Patricia Hedelius

Patricia Hedelius

Nya motgångar möter revisionsbyrån KPMG. Efter knappt ett år på posten som vd slutar Hans Åkervall. Byrån har ingen efterträdare klar utan revisorsnestorn George Pettersson blir tillförordnad vid sidan av sitt ordförandeskap i KPMG:s styrelse.

Pressmeddelandet trycker på Hans Åkervalls insatser för KPMG, vad de konkret består i beskrivs dock inte särskilt väl. Inte heller varför han slutar. Ryktena runt Hans Åkervalls snabba reträtt är annars att han och George Pettersson inte dragit riktigt jämt.

Unknown-2

Ledningsstök börjar utmärka KPMG. Det var i oktober 2012 som dåvarande vd Helene Willberg lämnade efter fyra år. Inte heller då fanns någon efterträdare på plats vilket tydde på hastiga beslut. Hans Åkervall var tillförordnad till en början men tog över permanent i början på detta år. För bara ett par veckor sedan slutade kommunikationschefen, inte heller där har KPMG tillsatt någon permanent.

Unknown-4

Helene Willberg

Det finns mer än bara personkemi som bidrar till turbulensen  runt byrån. Internt är en stor del av de anställda missnöjda med ledningens sätt att hantera skadeståndshotet mot byrån, enligt uppgifter till SvD Näringsliv.

Likt branschkollegan PWC som nyligen gick med på en förlikning i miljardklassen med en tidigare kund lever KPMG farligt. Skadeståndshotet från KPMG:s tidigare kund HQ är inget som revisionsbyrån har börjat spara till. Förra året betalade KPMG ut 250 miljoner, och året innan 275 miljoner till sina 96 ägare, varav flera av dem som till exempel George Pettersson och Hans Åkervall har ledande positioner i byrån. Man kan fråga sig om det är förenligt med försiktighetsprincipen enligt aktiebolagslagen. Men för de anställda som inte är aktieägare kan ledningens pengaregn i form av utdelningar leda till att de själva får stå för ett eventuellt skadestånd till HQ.

Om bloggen


Patricia Hedelius är SvD Näringslivs börskrönikör. Här skriver hon om stora och små ekonomiska frågor och kommenterar snackisar i svenskt näringsliv.
Följ Patricia på Twitter:

Patricia Hedelius

Bankrapporterna har hittills varit en fest utan like. Återhämtning i svensk ekonomi, kostnadskontroll, börsuppgång lägre kreditförluster har sopat banan för kvartalets bankvinster. Nu flaggar bankerna för större utdelningar till aktieägarna.

De fyra storbankerna klarar nuvarande tuffa kapitalkrav galant vilket gör att bankernas ökade vinster kan användas till annat än att hamstra kapital.

Summa summarum: nu sväller pengahögarna i bankvalven till glädje för inte bara vd och anställda som SvD Näringsliv skrev om tidigare i veckan. Utöver en imponerande kursuppgång bäddar bankernas strålande hälsa för en ovanligt riklig utdelningsfest till våren.

– Vi kommer ju att höja utdelningen. Men hur mycket är inte beslut än, säger Christian Clausen Nordeas vd till SvD Näringsliv.

Handelsbanken som också rapporterat sitt kvartal var tongångarna liknande. Vd Pär Boman flaggade för att Handelsbanken ska göra som de brukar och dela ut överskott till sina aktieägare. Swedbank som presenterade, kanske den överraskande starkaste rapporten har också ett ordentligt överskott att pytsa vidare till sina aktieägare. utdelningsandelen ligger där på 70 procent av vinsten.

Bankernas vinstöverskott kommer delas av flera. Folksam och de fristående sparbankerna är största ägarna i Swedbank. Medan finska Sampo är största ägare i Nordea. Industrivärden och personalstiftelsen Oktogonen ligger i ägartäten i Handelsbanken. I SEB är det Investor som har ledartröjan i ägarleden. Wallenbergssfärens husbank släpper inte sin rapport för än i morgon, men med bankens stora exponering mota aktiemarknaderna räknar de flesta med en fläckfri rapport.

Ordentligt höjda utdelningar från bankerna i vår kommer dock inte bli friktionsfritt. Just nu håller regeringen och oppositionen att räkna ned till valet 2014. Pengaregn till bankernas aktieägare lär trigga ett och annat politiskt utspel från åtminstone finansminister Anders Borg eller finansmarknadsminister Peter Norman.

Det är möjligt att bankernas generösa inställning till utdelning just nu kommer trigga till exempel en ökning av de så kallade riskvikterna. En fördubbling från dagens nivåer på 15 procent skulle bli jobbigt för i synnerhet Handelsbanken och Swedbank som är störst på svenska bolån. Nordea med bara 7 procent av sina intäkter från svenska bolån påverkas marginellt.

Men effekten på bankvinsterna lär bli marginell. Christian Clausen och andra bank-vd:ar tänker skicka vidare den notan till bolånekunderna. I Nordeas fall kan det handla om 40-50 räntepunkter. Det vill säga 0,5 procent dyrare ränta i värsta fall för de svenska bolånekunderna i Nordea. Minst motsvarande höjning skulle även andra bankers bolånekunder erfara.

Patricia Hedelius

Swedbank presenterade en riktigt bra rapport, vinsten för kvartalet lyfte mer än en halv miljard till 4,2 miljarder för kvartalet. Men den verkliga överraskningen om man nu bortser från siffrorna är att bankens vd Michael Wolf verkar ha surnat till ordentligt.

Föremålet för hans trumpenhet är regeringen. Michael Wolf ger bakläxa till finansminister Anders Borgs strategi att få bukt med bolånefrågan. ’Vi kan konstatera att ökade kapitalkrav på bankerna aldrig kan lösa obalanserna kring bostadsfrågan’ skriver han i sitt vd-ord. Michael Wolf passar också på att varna regeringen för att den politik som förs fram av Anders Borg hämmar tillväxten.

Unknown-2

Michael Wolf, vd Swedbank, är sur

Regeringen vill skärpa kraven på hur mycket pengar en bank måste hålla i reserv för att få låna ut vissa summor pengar. Samtidigt har regeringen stramat åt utlåningen med krav på större kapitalinsatser vid bostadsköp. Även amorteringskrav, det vill säga att kunderna även ska börja betala av lånet på sin bostad ligger i korten. Senaste utspelet var att regeringen vill tumma på bankernas panträtt och kostnaden för att lösa lån i förtid. Bankerna har hittills hållit en låg profil i frågan, Michael Wolf är den förste bank vd:n som öppet vågar ifrågasätta om Anders Borg och regeringens politik är särskilt intelligent.

Unknown-3

Anders Borg, finansminister, har för första gången blivit påhoppad av en bank

’Vi vill hjälpa våra kunder till egen bostad och lånar gärna ut till nybyggnation. Men vi vill inte vara med på en karusell där samma bostad belånas till ständigt högre nivåer. Vår bedömning är att ökade kapitalkrav på banker inte är en framkomlig väg för att komma till rätta med det svenska problemet med för lite bostäder, vilket hämmar den potentiella tillväxten.

Resten av bankerna ska rapportera under veckan, frågan är om övriga är lika frispråkiga. Det har under en längre tid spekulerats i ett vd byte på Swedbank. Michael Wolfs i banksammanhang, finger åt regeringen, kanske är hans nya öppenhet ett tecken på att han nu har en klar exit.

images-1

Swedbanks reklam riktar sig till nästan alla, men inte finansminister Anders Borg

Patricia Hedelius

Gröna grodor, colaflaskor och lakritsfiskar kan snart köpas på börsen. Karamellkungen eller Candyking som är bolagets officiella namn förbereder en notering.

Candyking köptes 2008 av riskkapitalbolagen EQT och Accent Equity. Planen är inte bara att ägarna ska sälja en hel del aktier utan bolaget vill även ta in mer kapital för att kunna fortsätta växa. Vi svenskar äter runt 13-14 kilo godis per person och år och så mycket mer lär det knappast bli. Därför tar nu bolaget sikte på andra marknader. Candyking är marknadsledande på plockgodis i övriga Norden, men finns även i länder som Polen, Slovakien och Ungern.

images

Med riskkapitalbolag som ägare är det lätt att ifrågasätta en försäljning av Candyking på börsen. Hade Candyking kunnat säljas tillräckligt dyrt utanför börsen till något annat riskkapitalbolag så hade man nog gjort det. Men enligt David von Laskowski, vd på Candyking, är det enbart börsen som varit aktuell för Candyking.

– Vi kör för fullt med fokus på en börsnotering. Det har vi gjort från början och det är helt klart det bästa alternativet för Candyking, säger han till SvD Näringsliv.

Prislappen på hela bolaget smågodisbolaget kan rimligen ligga på runt 2 miljarder kronor. Förra året såldes godis för 1,8 miljarder kronor resultatet som alla riskkapitalister räknar på (EBITDA) låg på 140 miljoner kronor. Om det blir billigt eller dyrt godis återstår dock att se.

Värderingen, hur mycket man ska betala för Candykings aktier, är inte klart än. Hur mycket pengar som tillfaller tidigare ägare och hur mycket bolaget får behålla för att växa vidare är inte heller spikat. Första halvåret nästa år räknar ägarna med att sätta bolaget på börsen. Men Candykings rådgivare, bankerna Nordea och Carnegie, verkar redan ha fullt upp med att träffa aktiespekulanter så en notering innan jul kan ligga i korten.

Patricia Hedelius

Hur har allmänheten, företag och myndigheter agerat på hotet om nedstängning av den amerikanska statsapparaten?

Svaret är väl med en icke handling. Majoriteten har valt strategin att sitta still i båten. Kostnaden för den passiviteten i det amerikanska samhället märks redan.

Visst osäkerheten stiger och hotet om en amerikansk nedstängning ökar med tidsfaktorn. Senast den 17 oktober, nu på torsdag måste den amerikanska kongressen och president Obama vara överens. Men obeslutsamheten har varit ett faktum under flera veckor och har redan lagt sig som en våt filt över tillväxten.

Analytiker har skruvat ned sina förväntningar på amerikanska bolagsvinster med 75 procent sedan juni, enligt en sammanställning av Bloomberg. En del kan förklaras med till exempel ökat skattetryck på de amerikanska hushållen. Mindre i plånboken sänker handeln och påverkar direkt bolag som Wal-Mart. Det är dock en västanvind mot det som skett sedan månadsskiftet och väntas bromsa in vinsttillväxten rejält för helåret.

Sedan första oktober har delar av statsapparaten börjat stänga ned och det kostar en hundradels procent varje dag i tillväxt enligt Bloomberg. Förutom alla statsanställda som drabbats sprider sig effekterna som ringar på vattnet in i den privata sektorn.

Uppskjutna investeringar, senarelagda satsningar och makulerade order är redan verklighet. Även om ett amerikanskt företag skulle behöva anställa är det inget man gjort eller gör just nu.

Sammantaget är det enorma belopp som tickar iväg. Men då återstår också att fundera över på vad den politiska osämjan betyder för förtroendet och varumärket USA. Den kostnaden ska också infogas i notan.

Patricia Hedelius

De allra flesta av oss räknar med att republikaner och demokrater ska komma överens och därmed fortsätta betala räntorna på den amerikanska statsskulden. Men ju närmare vi kommer den 17 oktober, då ett beslut måste fattas om att amerikanska staten kan fortsätta låna pengar dvs skuldtaket höjas, desto nervösare blir stämningen.

Det är få som vill tänka på alternativet, men visst lite nyfiken är man vad händer om de inte kommer överens och vad händer om amerikanska staten inte längre kan betala räntorna på sina lån?

Dåligt, sämre, sämst är väl den bästa beskrivningen. Det finns ingenting bra med att världens största ekonomi havererar. Med en kassa på uppskattningsvis 30 miljarder dollar klarar amerikanska staten sina utgifter till i bästa fall den sista oktober. Men vad händer sedan.

Dollar och amerikanska statspapper utgör ryggraden för resten av världens betalsystem. Kan inte amerikanska staten betala ränta på sina lån, amerikanska statspapper blir det riktigt jobbigt.

Amerikanska statspapper används som säkerhet vid en stor del av alla affärer banker emellan. Det anses vara i princip riskfria. Även Centralbanker världen över använder amerikanska statspapper som säkerhet när de själva vill låna pengar. Har ett amerikanskt statligt lån något värde och i så fall vilket om inte lånetaket lyfts?

Det är inget någon kan svara på i en handvändning. De flesta skulle nog inte kalla dem riskfria i alla fall.

Bara det att ingen vet säger en hel del. Utan en gemensam syn på vad amerikanska statspapper är värda så blir det svårt att agera. Världens ekonomiska ekosystem blixtfryses i en betydligt värre permafrost än den köldknäpp som följde i spåren på Lehman Brothers.

Men det är inte bara icke-värdet på amerikanska lån som ställer till det. Även priset på dollar blir högst osäkert. Om vi inte vet vad en dollar är värd försvinner prislappen på väldigt mycket annat. Inte bara på den kopierade Louis Vuitton väskan på Pekings sidenmarknad eller alla andra varor som handlas till dollar världen över. Bolag världen över har intäkter och kostnader i dollar. Majoriteten av aktieägare världen över har dollar som huvudsaklig valuta antingen direkt eller indirekt eftersom många andra valutor är knutna till den amerikanska dollarn.

För den amerikanska medborgaren blir det mer direkta effekter redan innan sista oktober. Till exempel när och om bidrag, löner till militären, sjukvårdscheckar överhuvudtaget kommer att kunna betalas ut. De amerikanska hushållen kommer att drabbas direkt eller indirekt. Ingen kan eller kommer göra något utan samhället paralyseras.

Gissningsvis har de som kan redan börjat leta efter andra säkrare tillgångar än dollar eller dollarrelaterade papper för att slippa en del av osäkerheten. Är man inte bank eller storklippare är det dock ytterst lite man kan eller bör göra för att skydda sig. Sedan 1962 har det amerikanska skuldtaket höjts av kongressen 77 gånger. Det är otänkbart att det inte höjs igen för den 78 gången eller att kongressen snickrar ihop en annan lösning för att skjuta beslutet framför sig. För den som vill läsa mer kan jag rekommendera länken här

Patricia Hedelius

Scope Capital, kanske kändast för sin tidiga investering i MySQL har fått sätta sitt portföljbolag Pocketstället i rekonstruktion. Bolaget startades år 1998 och erbjuder en shop i shop lösning med pocketböcker till dagligvaruhandeln. Bland annat har bolaget ICA och Coop som kunder. Styrelseordförande för Pocketstället är tidigare Swedbank vd:n Birgitta Johansson-Hedberg.

Johansson-Hedberg_465721c

Bland Scope Caitals övriga investeringar finns bland annat nätverket med bankomater, Kontanten och Klättermusen kläder för friluftsliv.

collagekunder

Patricia Hedelius

Att Sverige kan tjäna på att öka sin lånebörda känns kanske ologiskt. Men kalkylen visar att staten och samhället faktiskt skulle vinna på mer lån just nu.

Den som upplevde Sverige i början på nittiotalet får lätt starka obehagskänslor när den svenska statsskulden förs på tal. Då, 1990-1994, var statsfinanserna extremt dåliga och statsskulden fördubblades från 600 till 1 300 miljarder kronor. Vi gick ifrån en skuldsättning på 44 procent till 78 procent av BNP. Eller för att förenkla, vi hade inte bara maxat lånet på huset utan hade dessutom tvingats börja ta en hel del blanco lån, lån utan säkerhet.

Svenska statsskulden var kanske inte lika alarmerande som dagens skuldsättning i Sydeuropa med Grekland i spetsen. Men hade SMS-lånet varit uppfunnet hade Sverige varit en garanterad kund.

bildthoelstad_591353c

Carl Bildt var statsminister 1991-1994

Att sanera ett lands ekonomi är som när Lyxfällan på Tv3 tar sig an ett fall, men i större skala. Istället för att det är tusenlappar som måste skäras bort i kostnader är det tiotals miljarder. Efter några riktiga svältår kan dock Sverige nu stoltsera med sin goda ekonomiska koll.

Men svenskars dåliga erfarenhet av statsskuld i kombination med det ekonomiska kaos vi ser i omvärlden, inte minst i den amerikanska statsapparaten, kanske gör oss lite för försiktiga. Vår kritiska attityd till att öka på Sveriges skuldberg är i grunden bra men helt omotiverad just nu om vi ser till de faktiska siffrorna.

Statsskulden uppgår till 35 procent av BNP, med andra ord finns det gott om billigt låneutrymme kvar att använda sig av. Sveriges situation går att likna vid den som enbart har bolån på 1 miljon kronor på sin bostadsrätt som är värderad till 3 miljoner kronor.

Justerar vi räntekostnaden för inflation så kostar det inte ens 1 procent i real ränta per år för Sverige att låna, snarare 0,8 procent. Prognosmakarna förväntar sig att den svenska ekonomin ska växa nästa år med 2,5 – 3,1 procent. Det innebär att varje krona som lånas och stoppas in i den svenska ekonomin ger en ganska ordentlig vinst till samhället.

Unknown-4

Regeringens budgetförslag, att injicera 20 miljarder i de svenska hushållen i form av skattesänkningar och annat, kan kritiseras för mycket ur en ideologisk synvinkel. Men ur en strikt ekonomisk kalkyl så är förslaget en riktigt bra affär och hade varit även om motsvarande summa istället satsat på till exempel välfärden.

En så kallad expansiv finanspolitik som nu är aktuell kommer också vara nödvändig om regeringen med andra handen stramar åt hushållens plånböcker med amorteringskrav. Den svenska ekonomiska tillväxten drivs nämligen till stor del av konsumtion. För att få tillväxtmotorn att fortsätta gå måste pengar som slussas till amortering ersättas med andra. Annars sjunker den ekonomiska tillväxten.