Erdoğan kan inte springa ifrån kurdfrågan

Turkiets impulsive och ombytlige premiärminister Recep Tayyip Erdoğan vill besöka Gaza, meddelar den turkiska tidningen Vatan i dag.

Vi har hört det förut. Planer på att besöka Gaza via Egypten spann han på redan 2011. Men någon avstickare från Kairo till Gaza blev det aldrig för Turkiets starke man förra året, under hans första besök i Egypten efter Mubaraks fall. I stället fick han Muslimska brödraskapet att häpna när han, känd för sin religiositet, på plats i Kairo prisade Turkiets sekulära författning (ett budskap som mer var riktat till väst än till hans egyptiska värdar).

Emiren av Qatar hann i stället före till Gaza, när han som förste statschef efter Hamas maktövertagande 2007 i oktober 2012 besökte Gaza som gäst hos Hamas, Muslimska brödraskapets palestinska gren.

Turkiets premiärminister brukar som ledare för ett land med en sekulär författning kallas för en måttfull islamist, även om kritikerna tycker att han blivit alltmer nationalistisk och alltmer islamist-orienterad i sin politik. Men framför allt siktar han på att i en kommande konstitution se till att presidenten får mer makt – och denna presidentpost vill han naturligtvis själv besätta i god tid före republikens 100-årsdag år 2023.

Erdoğans olika utspel bör ses i ljuset av detta politiska mål. Ett besök i det isolerade Gaza skulle säkert ge honom poäng på hemmaplan, medan det skulle också irritera flera av hans allierade i Nato, inte minst USA. Någon islossning mellan Israel och Turkiet är också svår att tänka sig så länge Benjamin Netanyahu sitter vid i rodret i Jerusalem och Erdoğan i Ankara. Den turkiske premiärministern kräver att Israel ber om ursäkt för dödsskjutningarna av åtta turkiska medborgare och en 19-årig amerikan av turkiskt ursprung när Palestinaaktivisterna på Mavi Marmara (Ship to Gaza) bordades på internationellt vatten försommaren 2010. Men den ursäkten tänker inte Netanyahu ge honom.

Inrikespolitiskt har inbördeskriget i Syrien försatt Erdoğan i svårigheter. Ankara som tidigare hade så goda relationer med president Bashar al-Assad kapade banden med den syriske diktatorn förra året i tron att han skulle falla inom kort. Men Syriens maktapparat är segare än så.

Dessutom har kampen om Syrien gjort att PKK:s allierade i norra Syrien vunnit terräng, medan PKK i Turkiet använder hungerstrejker i fängelserna som ett politiskt vapen. En avstickare till Gaza kanske kan avleda uppmärksamheten från dessa problem, men kurdfrågan kommer ändå att hinna ikapp Erdoğan.

Nyligen var presidenten för det självstyrande irakiska Kurdistan, Masoud Barzani, på AKP:s partikongress i Turkiet – iklädd kostym i stället för de peshmergakläder han brukar uppträda i hemma i Arbil.

Erdoğan och Barzani har på pragmatiskt vis närmat sig varandra och turkiskt näringsliv har blivit storbyggmästare i irakiska Kurdistan. Men nu varnas Barzani, som har ett finger med i spelet bland Syriens kurder, av den turkiske premiärministern för att norra Syrien inte får bli som norra Irak: ännu ett autonomt kurdiskt område.

Kurdfrågan kan ingen ledare i Turkiet springa ifrån. Inte ens om de åker till Gaza.