Kairos bakgator, efter fotbollsmassakern

De båda Kairolagen Zamalek och Ahly är rivaler på fotbollsplanen, men deras supporterklubbar står enade i kampen mot militärstyret.

Den känslan av samhörighet har förstärkts efter det att 74 unga Ahlyfans, som åkt till Port Said för att heja fram sitt lag, i stället blev massakrerade, medan ytterligare många hundra skadades.

Det har lett till kravaller runt inrikesministeriet i Kairo, och i Suez, med ytterligare över 1000 skadade och tolv dödade de senaste dagarna. Men även om jag har kunnat konstatera att livet till det yttre flyter på som vanligt runt om i den jättelika egyptiska huvudstaden präglas stämningarna ofta av sorgen och vreden – och längtan efter en demokratiskt vald regering som det går att utkräva ansvar från.

På bilden ovan hänger flaggan för Zamaleks Vita riddare sida vid sida vid Ahly Ultras röda flagga.

Foto: Bitte Hammargren (samtliga bilder)

Dockan nedan ska föreställa fältmarskalk Tantawi, som leder det styrande militärrådet, Scaf. Många aktivister i Egypten vill se honom ställd inför rätta och de menar att han förtjänar dödsstraff för civilas död efter Mubaraks fall.

Fältmarskalk Tantawis ansikte är överkorsat. Och på tv-skärmen, som syftar på statstelevisionen, står det Lögnare.

Tre krafter vill nu sätta agendan i Egypten: aktivister i storstäderna, de styrande generalerna samt det nyvalda parlamentet, som domineras av islamister. Hatet mellan aktivisterna och militärstyret är bråddjupt. Mellan dem vacklar parlamentet, den enda kraft som har legitimitet i dagens Egypten.

Aktivisterna misstänker att Muslimska brödraskapet, som dominerar parlamentet, har slutit en pakt med generalerna inför presidentvalet och författningsskrivandet.

Men Tahrirtorget är inte hela Egypten och livet pågår också som vanligt, som för de här lördagslediga familjerna i Al Azhars park.