Om mellanöstern
Bitte Hammargren
Bitte Hammargren
KAIRO Libyen befinner sig på det sluttande planet. Bara i Tripoli opererar 20 olika milisgrupper, varav tre dominerande (en av de stora är Zintan).
Gaddafi monterade ner det civila samhället, förbjöd partier och fria folkrörelser under sin diktatur. I maktvakuumet efter honom gör sig urgamla samhällsstrukturer gällande: På arabiska säger man qabila, på engelska tribe och på svenska brukar man säga stam, eller ibland klan.
Men stammar är ett mycket vidare begrepp än klaner. Warfalla, Libyens folkrikaste stam består av över en miljon människor. Inom warfalla finns ett femtiotal substammar och under dessa rader av olika klaner. Libyer berättar ofta som en självklarhet, och inte utan stolthet, vilken stam (qabila) de tillhör.
Jag frågade Annika Rabo, professor i socialantropologi vid Stockholms universitet, hur hon vill beskriva ”tribalismen” i det libyska samhället. Hon kallar det för ättesamhälle. Underförstått ett samhälle där människor ser sig som en del av en gemenskap som går både långt bakåt i tiden och som har mycket vida förgreningar. Människor i olika städer kan tillhöra samma stam/ätt.
Så här skriver Annika Rabo:
”Antropologer använder begreppet tribal society – ättesamhälle. Det är inget
nedsättande om det klargörs att detta är en beteckning och ingen förklaring
på hur sådana samhällen fungerar. Många menar att ”ätter” kan ses som ett
flexibelt språk – ett idiom – genom vilket politik kan uttryckas. En tysk antropolog som nyligen arbetat i Libyen understryker att att Gaddafi först krossade
stamorganisationen när han kom till makten, men att han under det senaste
decenniet inte bara tolererade utan också utnyttjade och använde sig av
klanöverhuvuden.”
Att nu lokala miliser slåss mot varandra, bevakar sina särintressen och inte vill lämna ifrån sig sina vapen till det övergångsråd som de inte litar på, ska man inte bli förvånad över när det inte finns en centralmakt med legitimitet.
Hamdi Hassan, analytiker vid International Ideas regionkontor i Kairo, känner Libyen väl efter många besök där. Han säger att stammarna och klanerna inte drivs av några ideologier.
– De har bara intressen.
Det är dessa intressen som nu är inbegripna i maktpolitiska revirstrider. Mer om det komplexa libyska samhället efter Gaddafi kommer i lördagens SvD (papperstidningen i första hand).
