Bitte Hammargren
Samaa Sarsour, styrelseledamot i Svenska muslimer för fred och rättvisa, menar att terrorister behandlas olika beroende på vilken bakgrund de har. Här talar hon vid ett fredsmöte framför Norges ambassad. Foto: Tor Johnsson
Artikeln ”Ingen förväntar sig att kyrkan ska ta avstånd” (vilken även finns på nätet under rubriken När terroristen är blond och kristen) har lett till fler läsarreaktioner än vanligt. Jag hinner tyvärr inte läsa alla läsarbrev, än mindre besvara dem alla, om jag ska hinna sköta mitt jobb.
Här kommer i stället ett litet axplock ur läsarskörden. Och först en förklaring: Eftersom jag inte har hunnit fråga läsarna ifall jag får citera dem med namns nämnande på bloggen skriver jag inte ut någons fullständiga namn här.
Först i högen är Krister:
”Hej Bitte, jag läser gärna vad Du skriver och med respekt. Så även när Du skrev igår med ovanstående rubrik.
Ja, i sak har Du rätt. Man kräver inte att kristna ledare skall be om ursäkt eller ta avstånd från Breivik. Men så finns det inte heller varken i Sverige eller på annan plats på jorden några nämnvärda antal människor eller företrädare för kristendomen som utövar våld eller förordar våld mot andra. Säkert inte heller bland muslimer i Sverige, men det finns miljoner som förordar våld och hundratals som utövar våld varje vecka bland muslimer i ett antal länder, tex Afganistan, Pakistan och Gaza. Våld mot muslimer och våld mot andra.
Ja, vi vet att om man läser koranen så står det inte att man skall utöva våld. Men, icke desto mindre så är det precis vad många ledare inom islam eller islamska länder med sharialagar predikar. Och därtill förtrycker man kvinnor.”
Mitt svar till Krister:
Ja, att jihad-salafister förespråkar en våldsideologi är väl känt. Men det finns också en avart bland människor som kallar sig kristna och som tycker att de har en gudomlig rätt att ta saken i egna händer. En annan läsare nämner i detta sammanhang Knutby som exempel. I Breiviks manifest finns en del teologiska resonemang som jag inte själv har hunnit gå igenom. Vi journalister hinner bara med att dra i några trådar åt gången.
Näste läsare är teolog och hans reaktion har indirekt koppling till Kristers läsarbrev ovan:
”Tack för en snabb och mycket bra artikel i SvD! Vad jag nedan skriver till dig är ingen kritik utan det är en fråga som inte bara jag utan många religionsvetare med mig ställer oss. Varför tar inte journalister kontakt med religionsforskare om hur de ser på Anders Breivik? De frågar psykologer och många andra, och det gör de rätt i. Men varför frågar de inte teologer? /…/ Man måste på allvar fråga sig vilka former av teologi som den norska vettvillingen kan tänkas ha. Jag föreslår att man aktualiserar den välkända teologisk frågan om utkorelsetanke och uppenbarelseteologi, som kort och gott går ut på att vissa teologer, kyrkoledare, affärsmän, militärer och politiker tillskriver sig själva: gudomlig legitimation. De påstår att Gud själv uppenbarat sig för dem och utkorat dem till frälsargestalt med rätt att döda. /…/
Internationellt sett finns det finns många slags exempel som ligger nära Breivik som självutnämnd profet och hämnare, en Frälsare med rätt att mörda eller rätt att begå sjävmord, eventuella kollektivt självmord, som Folkets tempel i Latinamerika gjorde.”
Mitt svar: Jag skickar ditt förslag vidare till kolleger på tidningen.
Den tredje läsaren, Farhad, har hunnit skumma Anders Behring Breiviks manifest på cirka 1500 sidor. Han skriver:
”Efter att ha läst er artikel anser jag att man med tanke på sammanhanget kunde ha försett läsaren med exempel ur hans manifest.
Ni kunde exempelvis ha nämnt att Anders Breivik tillägnat 114 sidor av sitt manifest (se kapitlet ”Christian justification of the struggle”) till att argumentera för att hans ”kamp” är grundad i kristen tradition.” Det som slog mig när jag läste hans manifest var hur slående likheterna är mellan hans tolkning av kristendomens skrifter och wahhabiternas (de islamiska fundamentalisterna) tolkningar av islams urkunder.”
Mitt svar: Jag har bara snabbt hunnit ögna manifestet, men i de bilder Anders Behring Brevik lagt ut på sig själv kan man spåra likheter till jihadisternas videofilmer före terrordåden.
Den fjärde läsaren är kurd med rötter i den omstridda staden Kirkuk i Irak:
”Är det märkligt att vi är mer misstänksamma mot islamister? Varför blir ”Svenska muslimer för fred och rättvisa” upprörda? De är ju ”svenska muslimer” inte ”svenska islamister”.
”Jag läste din artikel, och du gör några bra poänger, men jag tycker du
missar en rätt stor poäng:
Efter 11 september så bads inte imamer ta avstånd från attackerna för
att terroristerna var muslimer, utan för att terroristerna motiverade
sina attacker med sin tro. Breivik har inte, så vitt jag vet,
motiverat sina attacker på liknande sätt. Om han imorgon säger:
”Alla sanna kristna borde göra som jag – läs bara Lukas 19:26 där
Jesus säger ’Men mina fiender, de som inte ville ha mig till kung, för
hit dem och hugg ner dem i min åsyn'”
Då skulle jag verkligen vilja att kristna ledare skulle ta avstånd och
argumentera varför det inte är så en sann kristen beter sig (kanske
genom att ge ut den där bibel-bilagan som i detalj förklarar vilka
delar i bibeln som enbart ska tolkas metaforiskt).
Med det sagt så vill jag också säga att jag tycker det är mycket bra
att du gör folk uppmärksamma på hur liten del av terroristattackerna
som är ”muslimska”. ”