Moskéstiftelse räddar armenisk kyrka

ISTANBUL

När de utlovade pengarna från den turkiska regeringen tröt under finanskrisen klev i stället en islamisk stiftelse in för att säkra restaureringen av en armenisk kyrka av stort historiskt värde, meddelar tidningen Today’s Zaman i Turkiet.

En stiftelse i staden Malayta i sydöstra Turkiet, tillägnad uppbyggnaden av moskéer, har tagit på sig kostnaderna för att renovera en historisk armenisk kyrkobyggnad, Tashoron.

Kyrkan ligger nära den plats där den armeniske skriftställaren Hrant Dink föddes. Hrant Dink, som blev förgrundsgestalt för armenierna i Turkiet, mördades utanför sina redaktionslokaler i Istanbul för ett par år sedan, ett mord där alla omständigheter ännu inte är klarlagda.

Chefen för moskéstiftelsen Latif Yildirim säger att planerna att bidra till kyrkans renovering påbörjades förra året. Moskéstiftelsen ska då ha skrivit till regeringen samt till armeniska affärsmän och bett om anslag. Ministeriet för kultur och turism i Ankara avsatte budgetmedel tidigare i år, men på grund av finanskrisen ströks anslagen.

Men moskéstiftelsen tror att de kan klara renoveringsprojektet utan statliga bidrag.

Den armeniske ärkebiskopen i Istanbul, Aram Atesyan, säger att kyrkan har högt kulturhistoriskt värde. Han säger sig vara mycket glad om renoveringsplanerna kan förverkligas. Men det finns fler kyrkobyggnader av historiskt värde som är i behov av renovering, påpekar han.

Muhtaren, eller den högste tjänstemannen i den stadsdel där kyrkan ligger ska äga rum, beskriver renoversingsarbetet som ett fredsprojekt.

– Oavsett om det används som helgedom eller som museum kommer kyrkan att bidra till enighet och solidaritet i området, liksom till turism, säger han.

Renoveringsprojektet kan också ses i ljuset av att Turkiet och Armenien skrivit under ett protokoll om att normalisera sina förbindelser, varvid Armenien också kommer att erkänna gränsen mellan länderna. Armenien, liksom ett antal stater i världen, anklagar de forna ledarna för ungturkarna under första världskriget för att ha begått ett folkmord mot Anatoliens armenier. Massmorden 1915 ska ha följts av en systematisk förstörelse av tusentals historiska armeniska byggnader i Anatolien, hävdar armenier i och utanför Turkiet.

Turkiet förnekar inte att det begicks massmord, men hävdar att de skedde under krigets kaos där också turkiska muslimer dödades. Turkiets ledare har sedan republikens födelse för 86 år sedan bestridit att ungturkarnas ledare skulle ha utfärdat en order om att utplåna armenier. Men folkmordsmuseet i Jerevan hävdar att de har bevis för att så var fallet.

Enligt det protokoll som Armeniens och Turkiets utrikesministrar har undertecknat ska historiker få i uppdrag att utreda de blodiga händelserna 1915.

Renoveringsprojektet av kyrkan kan bli ett symboliskt viktigt steg mot försoning.