Många skäl till varför valresultatet ifrågasätts i Iran

Oppositionskandidaterna Mir Hossein Mousavi och Mohsen Rezai har båda formellt överklagat valresultatet i Iran till väktarrådet vilket ska komma med sitt svar inom tio dagar. Enligt uppgift ska även den reformistiske prästen Mehdi Karroubi har överklagat.

Nu cirkulerar många rykten om vad som påstås ha varit det egentliga valresultatet i ett val som sägs ha riggats av sittande president och den ickevalda skuggregeringen kring högste ledaren Ali Khamenei.

Det är obekräftade uppgifter, och det går inte att veta vad som är sanning eller medveten ryktesspridning.

Enligt en sådan obekräftad uppgift påstås att källor inom inrikesministeriet skulle ha meddelat att Mousavi fått drygt 19 miljoner av totalt 42 miljoner avlagda röster. Vidare påstås Karroubi enligt dessa obekräftade uppgifter ha kommit tvåa med 13,4 miljoner röster och Ahmadinejad skulle ha fått 5,9 miljoner röster medan Mohsen Rezai sägs ha fått 3,8 miljoner röster. I valet var 49 miljoner röstberättigade. Drygt 1 miljoner röster ska ha förklarats ogiltiga, heter det.

Men dessa siffror måste tas med en stor nypa salt och betraktas som rykten tills dess det finns säkra, öppna källor. Det intressanta är dock med vilken fart sådan siffror cirkulerar i stark kontrast till de officiella siffror som kom ut på valnatten.

Och det är känt är ju att Mousavis talesman i utlandet, den världsberömde filmregissören Mohsen Makhmalbaf, säger att officiella källor ska ha berättat för Mousavi tidigt på valkvällen att han segrat men att de inte kunde gå ut med siffrorna. Kort därefter tillkännagavs de första förkrossande segersiffrorna för Ahmadinejad.

Det finns flera skäl till varför så många i Iran ifrågasätter det officiella valresultat som visar att Mahmoud Ahmadinejad skulle ha vunnit med en överlägsen segermarginal på nära två tredjedelar efter ett rekordhögt valdeltagande.

Här är några skäl:

Inrikesministeriets valkommission gick tidigt på valkvällen – när endast en mindre del av rösterna var räknade – ut med en första prognos som talade för att Ahmadinejad skulle ha blivit återvald med sin breda segermarginal. De siffrorna höll i stort sett i sig under kvällen, och slutade på 62,3 procent för sittande president mot 33,6 för hans främste utmanare.

Att de första siffrorna – när endast rösterna på landsbygden och i mindre städer var räknade – höll i sig när också storstädernas röster var färdigräknade ger upphov till spekulationer med tanke på stora de sociala klyftor som finns i Iran.

Det var främst i storstäderna, bland den urbana medelklassen, bland de unga och bland kvinnor som vill ha förändring som Mousavi hade sin väljarbas.

Ett högt valdeltagande – och att det var exceptionellt högt bekräftas av utländska journalister och andra oberoende källor – borde också ha gynnat oppositionen. Det visar mönstret från Mohammad Khatamis jordskredssegrar 1997 och 2001. Då, liksom när ett reformsinnat parlament valdes 2000, fick reformisterna mellan 65 och 78 procent av rösterna.

Även om Ahmadinejad fört en kampanj som byggt på en blandning av nationalism, islamism och klasskamp, och varit frikostig med att dela ut subventioner till de fattiga under sina resor runt om i provinserna, så fanns det en väljarpotential för både Mousavi och Karroubi. Mohsen Rezai, tidigare ledare för revolutionsgardet, anses ha kunnat plocka röster från Ahmadinejad på konservativt håll.

Den sittande presidentens svagaste punkter var misskötseln av ekonomin – den höga inflationen och frågan om vad som hänt med alla oljeinkomster – samt den tilltagande isoleringen av Iran under hans första presidentperiod 2005-2009.

Och tv-duellerna under valrörelsen – något nytt i den islamiska republikens historia – gjorde att oppositionskandidaternas syn på politiken blev kända i varje hem.

Ahmadinejad påstås emellertid ha vunnit även i Tabriz i nordväst, där Mousavi förutspåddes bli den självskrivne segraren. Mir Hossein Mousavi kommer från Irans stora azeriska minoritet (vilka tillhör den turkiska språkgrenen) och Tabriz är provinshuvudstad i iranska Azerbajdzjan.

Ahmadinejad påstås likaså ha segrat i provinsen Luristan, varifrån Mehdi Karroubi kommer.

Veterligen har inga detaljerade valsiffror presenterats där man kan studera hur rösterna har fallit ut i varje valkrets.

I förra presidentvalet 2005 fick Karroubi 17 procent av rösterna i första valomgången. Nu säger inrikesministeriets rösträknare att han ska ha fått mindre än 1 procent (0,85).