Om mellanöstern

Bitte Hammargren

Bitte Hammargren

Israels premiärminister Ehud Olmert fördömde på söndagen bosättarvåldet i Hebron och stämplade det som ”pogromer” riktade mot palestinier i staden. Olmert fällde sina kommentarer efter det att människorättsorganisationen B’Tselem i en videofilm dokumenterat hur bosättare öppnar eld mot Hebronpalestinier.

Bosättare i Hebron har i helgen gått bärsärkagång efter det att armén på order av Israels Högsta domstol evakuerat judiska kolonister från en fastighet i Hebron.

Ehud Olmert kommenterade händelseutvecklingen på söndagen med ett ordval som påminde om den israeliska fredsrörelsens. Efter att ha sett en 4 minuter lång videofilm av hur två bosättare skjuter mot palestinier i Hebron (varav flera men inte alla kastade sten) sade Olmert enligt Haaretz:
– Vi är barn till ett folk vars historiska etos (moraliska grundåskådning) är byggt på minnet av pogromer. Bilden av judar som skjuter på oskyldiga palestinier kan inte kallas för något annat än pogromer. Jag skäms för att judar kan göra något sådant.
Frusen bild från B’Tselems videoupptagning.

Israels justitieminister
Daniel Friedmann har också fördömt ”pogromerna” i en tv-sänd intervju. Palestinska källor uppgav enligt Haaretz på söndagen att 17 palestinier ska ha skadats, fem av dem att skottskador.
.
Men bosättarna i Hebron hävdar själva att Israels armé utsätter dem för kollektiv bestraffning.

Den aktivistiska fredsrörelsen
Gush Shalom (Fredsblocket) talade också om pogromer riktade mot palestinier i Hebron.
Gush Shalom demonstrerade på lördagen framför Israels försvarsministerium mot bosättarvåldet och skriver på sin nätsida:
”Fredsinriktade israeler är chockade och upprörda över att se bosättare urskillningslöst attackera och sätta eld på palestiniers hem som ’vedergällning’ för att ha blivit utkastade från ett enskilt hus efter ett domstolsbeslut; de till och med sköt mot palestinier”.

Bakom de videobilder som fått Olmert att ryta till står den välkända israeliska människorättsorganisationen B’Tselem. Den lade på söndagen ut videobilderna av detta nakna hat på sin hemsida.
B’Tselems videoprojekt, som jag tidigare berättat om på bloggen, har blivit en form av barfotajournalistik. Människorättsorganisationen överlämnar kameror till berörda på Västbanken och i östra Jerusalem som sedan själva kan dokumentera övergrepp.

Den israeliska armén, som har en manstark närvaro i Hebron, fanns inte inom synhåll för att stoppa de militanta bosättare som öppnade eld mot stenkastande palestinier.
I Hebron tros i dag finnas omkring 800 bosättare,
skyddade av 4 000 israeliska soldater i en stad med 250 000
palestinier. Gamla stans handelskvarter är till största delen ödelagda.

Två bosättare i Kiryat Arba, som ligger strax utanför Hebron, ska under söndagen ha överlämnat sig till polisen, misstänkta för skottlossningen.

Hebron är en stad där hatet i dag går att ta på. Men staden har också flera hundra års historia av samexistens mellan judar och muslimer. Här ligger Patriarkernas gravar som är heliga för både judar och muslimer.

Stämningen i staden har varit laddad sedan första halvan av 1900-talet. Här är några hållpunkter:

1929 – En massaker mot judar i Hebron gjorde slut på 500
år av samexistens mellan judar och muslimer. 67 judar mördades och 60 skadades. En ensam 32-årig brittisk polis kunde inte göra mycket för att stoppa mobben. De 435 överlevande
räddades av sina muslimska grannar i Hebron, berättar den israeliske historikern Tom Segev i sin läsvärda bok om Palestina under den brittiska mandatperioden, ”One Palestine, Complete”.

1968 – Den första bosättningen utanför Hebron, Kiryat
Arba, uppfördes året efter Israels ockupation av Västbanken. Inne i
Hebron finns nu fyra bosättningar, en femte håller på att växa fram.

1994 – En bosättare, den från New
York invandrade Baruch Goldstein, sköt ned 29 bedjande muslimer och skadade över 100 i Ibrahimmoskén (där patriarken Abraham ligger begravd). Sex veckor senare svarade
islamistiska Hamas med att utlösa en första våg av självmordsbombningar
mot israeliska civila i Israel innanför 1967 års gränser. Med
tiden har självmordsbombningarna skördat 700 liv.

1995 – Israels premiärminister Yitzhak Rabin mördades under ett fredsmöte i Tel Aviv av den unge judiske extremisten Yigal Amir. Rabins mördare hade före mordet besökt Baruch Goldsteins
grav i Hebron. När han talade med kolonisterna i staden kom han fram till att
det gällde att slå till mot Rabin själv, skrev Haaretz reporter Akiva
Eldar under rubriken Evacuate Jewish Hebron för en tid sedan.

2006 – I det palestinska valet tog Hamas hem alla nio mandat på personvalslistan i Hebron (detta sedan Fatah splittrat upp sina kandidater på olika listor). Alla Hebrons parlamentariker sitter veterligen i israeliskt fängelse.

SvD:s fotograf Malin Hoelstad och jag följde med utrikesminister Carl Bildt till Hebron under hans palestinska rundresa i våras. Carl Bildt har varit i staden flera gånger och känner laddningarna väl:

– Hebron är det kanske värsta
stället på Västbanken. Jag vill visa att vi bryr oss om, sade Carl
Bildt när han stannade till i Hebrons Gamla stad, nedanför hus där
bosättare intagit ovanvåningarna varifrån de kastar ned sopor,
bajsblöjor och annat skräp på palestinierna på gatuplanet.

Bloggaren Carl Bildt var också i söndags snabbt ute med att kommentera Olmerts fördömande av bosättarvåldet i Hebron. Bildt skrev under rubriken Konfrontationerna i Hebron:

”De senaste decenniernas bosättningspolitik på ockuperade områden – i strid med folkrätten och gjorda åtaganden – kommer att innebära betydande framtida problem för Israel.
Och på få ställen är detta så tydligt som i staden Hebron.
Här finns militanta bosättare mitt inne i staden liksom i dess omedelbara närhet. Och de verkar nu inriktade på öppen konfrontation med den israeliska stat som vill att i alla fall ett minimum av legalitet skall respekteras.
I den konfrontationen har de nu också attackerat oskyldiga palestinska familjer. Premiärminister Olmerts reaktion är välkommen och bra.”

Om bloggen


Bitte Hammargren bloggar om det händelserika Turkiet och Mellanöstern. Var SvD:s korrespondent för Turkiet och Mellanöstern 2001-2012. Medverkar regelbundet i SvD, numera som frilans.
Baserad i Stockholm men är ofta på resa.

Mottagare av Publicistklubbens stora pris 2008.

Kom hösten 2014 ut med boken Gulfen – en framtida krutdurk (Leopard förlag).

Kontakta Bitte Hammargren
Fler bloggar