Enas Cypern får inte britterna ha baserna kvar

Kan man skriva på en Mellanösternblogg om Cypernfrågan? Politiskt hör Cypern till Europa genom sitt medlemskap i EU och Europarådet. Kulturellt och historiskt är banden till Europa starka.

Men som en SvD-läsare påpekade för en tid sedan så säger uppslagsböckerna att Cypern tillhör Asien geografiskt.

I en mening finns också en koppling till Mellanöstern: den politiskt komplicerade Cypernfrågan, konflikten mellan grek- och turkcyprioter, har en Mellanösternkaraktär.
Precis som i stora delar av Väst-Asien – det som vanligen kallas Mellanöstern – finns det ett brittiskt kolonialt arv på Cypern.

När Cypern fick sin självständighet från Storbritannien 1960 undantogs de brittiska baserna från förhandlingarna. De har funnits där i cirka 100 år och britterna har fortsatt att slå vakt om dem.
Cypernbaserna har en enorm men sällan diskuterad strategisk betydelse för både Storbritannien och USA när det gäller övervakningen av Mellanöstern. Såväl britter som amerikaner har flygbaser där. Från Cypern görs elektronisk övervakning, konstaterades det under Palmecentrets ambitiösa Turkietdag i Stockholm på torsdagen.

Basområdena Akrotiri och Dhekelia på syd- och östkusten räknas som suverän brittisk mark. (Kartan är Wikimedia Commons återgivning av en kartbild som CIA World Fact Book offentliggjort).

I den fredsplan som FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan ritade upp – men som grekcyprioterna röstade nej till i en folkomröstning – rörde man inte vid baserna. EU gick i sina medlemsförhandlingar med Cypern inte heller in på den känsliga frågan. Så är ju också Storbritannien medlem av Europeiska unionen.

Inte heller i dagsläget, när de grek- och turkcypriotska ledarna Dimitris Christofias och Mehmet Ali Talat diskuterar en lösning av Cypernfrågan, är de brittiska baserna uppe till diskussion.

Men den dag Cypern enas – om det kan ske – skulle både turk- och grekcyprioter med stor sannolikhet kräva en nedläggning av de brittiska baserna på Cypern, säger diplomatiska källor.

Det vill med all säkerhet inte Storbritannien, och sannolikt inte heller USA. När Obama ska verkställa truppreträtten av USA:s stridande förband från Irak kommer amerikanernas behov av basområdet på Cypern att öka.

Så frågan måste ställas: vill Storbritannien och USA innerst inne att Cypernfrågan ska lösas? Bedömare som har följt spelet inifrån och som sett amerikanska sändebud som Richard Holbrooke passera revy på Cypern är inte säkra på det.
Minnet av ett arrogant brittiskt kolonialt arv lever både i Mellanöstern och på Cypern.

Tänk på hur John Cleese brukar gestalta ett övervintrat brittiskt kolonialtänkande så vet ni vad som menas.