Om mellanöstern

Bitte Hammargren

Bitte Hammargren

Uppstickaren Barack Obamas segerval har syresatt den politiska diskussionen runt om i världen. Så också i Israel där tidningen Yediot Aharonot i en intressant artikel på YNet ställer frågan om det går att hitta en israelisk Obama.

Sociologen Sami Samocha vid Haifas universitet kommer fram till att den israeliska motsvarigheten till en svart president i USA vore om en arabisk politiker skulle väljas till premiärminister i Israel.
Då skulle Israel skriva historia, konstaterar Samocha men tillägger att ”det är osannolikt”.
– Här finns en barriär som inte kan överskridas eftersom den som väljs att leda staten måste vara sionist, och det skulle göra honom utsatt (för kritik) från araberna.

Däri ligger ett dilemma för Israel, som är en levande demokrati för den judiska majoriteten – även om många inom Israel pekar på svårigheten i att förena demokrati med ockupationspolitik.
Men vad mera är: de cirka 20 procent av medborgarna som är araber kan inte identifiera sig med en stat som definierar sig som judisk. Araberna i Israel kan rösta, bilda partier och har företrädare i parlamentet, knesset. Men det tog 59 år innan Israel fick sin första arabisk-muslimska minister, Majadele.
Några år tidigare, 2001, utnämndes drusen Salah Tarif till minister utan portfölj. Han kom att bli Israels första icke-judiska minister med fullt ministeransvar, men blev inte långvarig på sin post.

Araberna i Israel kallar sig i växande grad för palestinska medborgare i Israel för att markera sin historiska samhörighet med flyktingarna från 1948 och palestinier på ockuperat område. Många av Israels arabiska medborgare har också släktingar bland de palestinska flyktingarna som fördrevs 1948.

– Frågan om arabernas lojalitet med staten kvarstår, medan de svartas lojalitet med den amerikanska staten inte kan ifrågasättas. Klyftorna ser mycket olika ut, säger sociologen i Haifa.

En läsare av svd.se kommenterar:
– Påståendet att endast
en arab kan bli Israels Obama är förmodligen lika sant som att endast
en jude kan bli palestiniernas Obama.

Professor Samocha konstaterar att Israel aldrig haft en premiärminister av sefardisk-judisk bakgrund. Inte heller ser någon orientalisk jude ut kunna bli premiärminister i det israeliska nyvalet 2009. Men bristen på sefardiska politiker med stjärnglans sätter han i samband med bristen på förnyare i stort. De sefardiska judarna i Israel vill han inte jämföra med de svarta i USA – de sistnämnda bär ju på sin historia av slaveri.
Och Israels båda tidigare presidenter Navon och Katsav var av sefardiskt ursprung, som en läsare av svd.se påpekar.

Statsvetaren Peter Medding från Hebreiska universitet i Jerusalem menar att staten Israel inte är uppbyggd för politiska stjärnor som Obama. Den enda politiker med stjärnglans i israelisk politik är president Peres och han har lyst i årtionden, säger Medding. Han minns stjärnor som slocknat, likt knessets förre talman Avraham Burg, i dag en besviken kritiker av den egna staten.

Rabbi Eli Yishai, ledare för de ortodoxa orientaliska judarnas parti Shas, har otvivelaktigt attraktionskraft på sina kärnväljare, men hans strålglans når inte långt utanför den egna kretsen.
Och Benjamin Netanyahu, Tzipi Livni eller Ehud Barak kan knappast räknas som uppstickare inför det kommande valet i Israel.

Om bloggen


Bitte Hammargren bloggar om det händelserika Turkiet och Mellanöstern. Var SvD:s korrespondent för Turkiet och Mellanöstern 2001-2012. Medverkar regelbundet i SvD, numera som frilans.
Baserad i Stockholm men är ofta på resa.

Mottagare av Publicistklubbens stora pris 2008.

Kom hösten 2014 ut med boken Gulfen – en framtida krutdurk (Leopard förlag).

Kontakta Bitte Hammargren
Fler bloggar