Annons
X
Annons
X

Språkbloggen

Ylva Byrman

Ylva Byrman

(Läs tidigare delar här: Kommatering, del 1, och Kommatering, del 2.)

Ska man kommatera i nedanstående fem meningar, och i så fall var?

1. Greys vampyrberättelse är sensationell eftersom den i flera hänseenden tvingar oss att skriva om vampyrberättelsens historia.
2. Hur kan vi få reda på sanningen när informationen hela tiden stryps?
3. Genom att han kopplar samman spridningen av spåntekniken med spridningen av de moderna Homo sapiens kommer han att stödja teorin om diffusion.
4. Om Lothair uppskattade Kleists bleka användning av motivet tycks publiken ha varit av annan åsikt.
5. Om det blir fel tänds varningslampan.

Det som är gemensamt för alla meningarna är att de innehåller varsin bisats. I exempel 1–2 står bisatsen sist och i exempel 3–5 står den först. En bisats känns igen på att den inte kan stå självständigt och att den får en annan ordföljd än huvudsatsen om man sätter in inte (mer om detta här).

Ofta underlättas läsningen av ett komma mellan huvudsats och bisats, men det beror på satsernas längd och inbördes förhållande. I exempel 1 skulle jag rekommendera ett komma:

1. Greys vampyrberättelse är sensationell, eftersom den i flera hänseenden tvingar oss att skriva om vampyrberättelsens historia.

Exempel 2 kan däremot klara sig bra utan ett komma efter ”sanningen”. I exempel 3 inleds meningen av en lång bisats. Man bör vara restriktiv med att inleda meningar med alltför långa bisatser, eftersom det belastar korttidsminnet. Men ibland är det befogat, och då är ett kommatecken att rekommendera:

3. Genom att han kopplar samman spridningen av spåntekniken med spridningen av de moderna Homo sapiens, kommer han att stödja teorin om diffusion.

I exempel 4 är den inledande bisatsen kortare, men också här kan ett komma stödja läsningen:

4. Om Lothair uppskattade Kleists bleka användning av motivet, tycks publiken ha varit av annan åsikt.

I exempel 5 skulle jag avstå från ett komma efter ”fel”. Bisatsen är så kort att det inte behövs. Men bruket av kommatecken mellan huvudsats och bisats är en avvägningsfråga, och det finns garanterat bloggläsare som inte skulle kommatera som jag i ovanstående meningar. Över till er!

Följetongen fortsätter med Kommatering, del 4.

Om bloggen



Ylva Byrman är språkkonsult och gillar att närstudera detaljer i svenskan och andra språk.

Här bloggar hon om språket: om rätt och fel, nytt och gammalt, normer och utmanare. Klassiska råd om språkriktighet varvas med språkspaning, kuriosa och personliga funderingar.

Frågor och synpunkter kan skickas till ylva.byrman@svd.se (läsarmejl kan komma att citeras i bloggen).

Om du har en språkfråga, kika först här.