Annons
X
Annons
X

Språkbloggen

Ylva Byrman

Ylva Byrman

Gårdagens inlägg handlade om kommatering vid samordning av fullständiga huvudsatser. Vi sätter av tydlighetsskäl normalt ut komma efter den första satsen i en mening av följande slag:

Vi kom hem svettiga, och Peter blev lite sur över att duschen var trasig.

Dagens inlägg handlar om kommatering mellan två huvudsatser där den ena satsen lånar en satsdel från den andra. Betrakta följande mening:

Vi kom hem svettiga och blev lite sura över att duschen var trasig.

Meningen består av två huvudsatser. Den första är fullständig: ”vi kom hem svettiga”. Den andra saknar subjekt: ”blev lite sura över att duschen var trasig”. Vi behöver inte skriva ut subjektet i den andra satsen, eftersom det är självklart att det fortfarande är ”vi” som är subjekt. När satser på detta sätt delar på en satsdel, i det här fallet subjektet, brukar man inte sätta komma mellan dem.

Grundprincipen är alltså att kommatera mellan fullständiga huvudsatser, men inte mellan såna som delar på en satsdel. Detta låter som en enkel och trygg princip, men ofta har man goda skäl att bryta mot den. Till exempel är det inte nödvändigt att kommatera mellan fullständiga satser om de är mycket korta. Båda meningarna nedan är korrekta.

Lisa spelade och pappa sjöng.
Lisa spelade, och pappa sjöng.

Jag skulle i de flesta fall välja den första varianten, för att få driv framåt i texten. Kommat bidrar till att hacka upp meningen. Men om skribenten vill ha en extra paus kan den andra varianten med komma vara lämplig.

Ibland kan det vara bra att kommatera mellan två satser som har gemensam satsdel, om man upplever att en paus underlättar läsning eller tolkning. Här lånar jag ett exempel från Svenska skrivregler:

Denna omfattande tillbyggnad planerades och påbörjades under Peter den store, men blev inte fullbordad förrän under Katarina I.

Det är inte alltid enkelt att avgöra när kommatecken är lämpligt. Vi kan prova att bygga ut vår tidigare exempelmening. När vill du sätta in ett komma efter första satsen?

1. Vi kom hem svettiga och blev lite sura över att duschen var trasig.
2. Vi kom hem svettiga efter träningen och blev lite sura över att duschen var trasig.
3. Vi kom hem absolut genomsvettiga efter ett riktigt tufft träningspass och blev därför lite sura över att duschen var trasig.
4. Vi kom hem trötta och absolut genomsvettiga efter ett riktigt tufft träningspass och blev därför lite sura över att duschen var trasig.

I exempel 4 är väl ett komma lämpligt? Kanske också i exempel 3? Det blir här en smaksak. Det går inte att luta sig mot fasta regler, utan man behöver tillämpa principerna flexibelt och fundera över vad som är bäst för läsaren. Kommateringens uppgift är att underlätta läsningen, inte att visa att skribenten varit duktig nog att memorera regelboken.

Till Kommatering, del 3.

Om bloggen



Ylva Byrman är språkkonsult och gillar att närstudera detaljer i svenskan och andra språk.

Här bloggar hon om språket: om rätt och fel, nytt och gammalt, normer och utmanare. Klassiska råd om språkriktighet varvas med språkspaning, kuriosa och personliga funderingar.

Frågor och synpunkter kan skickas till ylva.byrman@svd.se (läsarmejl kan komma att citeras i bloggen).

Om du har en språkfråga, kika först här.