Agneta Ullenius
Fråga:
Jag har alltid gillat italienska/toscanska cypresser och tycker att de är bland de vackraste träden som finns. Kan man på något sätt ha sådana i en trädgård i Stockholmsområdet eller är det helt enkelt för kallt? /Christian Westling
Svar:
De högresta cypresser som växer i Italien och på andra håll vid Medelhavet är dessvärre inte tillräckligt härdiga för att odlas i vårt klimat. Den härdiga barrväxt som kommer närmast i form och utseende och som framför allt också är tålig mot snötryck är smal pelarformad idegran, Taxus baccata ’Fastigiata Robusta’. Den är stabil och blir 4-5 meter hög och cirka en halv meter bred.
Vanliga svenska enar påminner ju också om cypresser, om än i miniatyrform. Den högsmala pelarenen Juniperus communis ’Urshult’ blir lite högre än vanliga enar, 4-5 meter, men våra snörika vintrar knäcker lätt grenarna på enar som i värsta fall kan bli helt deformerade.
Samma problem gäller även olika så kallade falska cypresser som kan växa i Stockholmstrakten, växtzon 2. De liknar dock knappast italienska cypresser, utan påminner snarare om vanliga tujor. Lawsoncypress, Chamaecyparis lawsoniana, som också kallas ädelcypress, klarar sig i zon 1-2. Sorten ’Pelt’s Blue’ är snabbväxande och har mörkt blågröna barr. Men den blir bredare än en äkta cypress. Detsamma gäller nutkacypresser, Chamaecyparis nootkatensis, som är något mer härdiga i svenska villaträdgårdar än lawsoncypresserna. Sorten ’Pendula’ S har ett ganska brett växtsätt, något smalare och mer snabbväxande är ’Green Arrow’, ’Jubilee’ och ’Strict Weeper’.