Språkbloggen
Ylva Byrman
Ylva Byrman
Igår bloggade jag om hur vi år 1801 fick en officiell riktlinje för hur svenska ord ska stavas: Afhandling om svenska stafsättet. Denna var utgångspunkten för Svenska Akademiens ordlista, SAOL, som kom i sin första upplaga år 1874.
Men kring förra sekelskiftet höll Svenska Akademien faktiskt på att tappa sin ställning som stavningsnormerare. En grupp progressiva rebeller, med folkskollärare och funktionalistiska språkvetare i spetsen, organiserade sig och började ge ut tidskriften Nystavaren. Målet var att införa en mer ljudanpassad stavning. SAOL:s stavningar rödt, hvilka och hjärta skulle ändras till rött, vilka och järta.
Svenska Akademien var dock präglad av traditionalistiska ideal och vägrade lyssna. När den sjunde SAOL-upplagan utkom 1900 hade den fortfarande knappt tagit hänsyn till några av moderniseringskraven. Nystavarna tappade då tålamodet och fick via kampanjer upp frågan på regeringsnivå. Där vann de en delseger. För år 1906 skickade dåvarande ecklesiastikminister Fridtjuv Berg, själv gammal folkskollärare, ett kungligt cirkulär till alla skolor. Svenska Akademien fick nu se sin konservativa hållning överkörd. Visserligen påbjöd cirkuläret SAOL 7 som norm, men med två viktiga avsteg:
1. V-ljudet skulle genomgående skrivas med v. Hvilka, lif och lefva skulle hädanefter stavas vilka, liv och leva.
2. Stavningen dt skulle ersättas med tt. Rödt och älskadt skulle alltså skrivas rött och älskat.
Den nya stavningen började omedelbart läras ut i skolorna och användes också av många stora tidningar. Men det tog nästan två decennier, fram till 1923, innan Svenska Akademien gav vika och gav ut en upplaga med de nya stavningar som vi än idag använder. Förenklingar av j-ljudet, tj-ljudet och sj-ljudet genomfördes dock aldrig, så förslaget järta blev aldrig verklighet.
Sen dess har det successivt kommit att råda mer eller mindre konsensus om att SAOL är stavningsnormen. Bortsett från lite gnissel när det gäller stavning och böjning av lånord följs den av i stort sett alla svenskspråkiga tidningsredaktioner och förlag.
