Annons

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

För ett år sedan kommenterade jag uttrycket ”dummare än tåget”. En frågeställare hade hört att det en gång fanns en kung vid namn Oscar som fick ett tåg uppkallat efter sig. Eftersom Oscar antogs vara ovanligt klent begåvad började folk säga att tåget faktiskt var klokare än kungen, men man använde en omskrivning, eftersom man kunde få problem om man rent ut kallade kungen dumskalle.

Jag konstaterade att frågeställaren inte hade helt rätt, men nästan. Det rörde sig inte om en kung utan en prins, och inte en Oscar utan en August. Prins August (1831–1873) var Oscar I:s yngsta barn och alltså bror till kungarna Karl XV och Oscar II. I likhet med andra kungligheter fick han ge namn åt ett ånglok (Prins August) – detta var vanligt på 1800-talet. Eftersom det cirkulerade historier om att prins August var synnerligen obegåvad uppkom uttrycket ”dummare än tåget” i folkmun.

Häromdagen fick jag kritik – uppenbarligen berättigad – av en f.d. järnvägshistoriker på Sveriges Järnvägsmuseum och Banmuseet. Detta är självfallet värt en egen bloggpost. Jag låter den sakkunnige reda ut begreppen med egna ord:

”Såg din kommentar till uttrycket ”dummare än tåget” på SvD hemsida. Som järnvägshistoriker har jag i flera decennier förgäves försökt ta död på förklaringen att det har med lokomotivet Prins August att göra. Tyvärr är det en bra historia, och sådana har en viss förmåga att överleva och med tiden bli sanning. […] Loket Prins August var ett av flera hundra lok på 1800-talet som hade namn. Bland namnen fanns många kända personer, som prinsens bröder Carl och Oskar, John Ericsson och många fler, som inte kan kallas dumskallar. Loket prins August hade namnskylt uppsatt från 1860-talet till 1880-talet men utmärkte sig inte speciellt på något sätt. Ytterst få människor, kanske främst järnvägsmän, var medvetna om lokens namn. Kändis blev loket först sedan det i början av 1900-talet blivit museiföremål. Som sista och avgörande argument brukar jag framhålla att det funnits lok som hetat både Lars och Olof.
Beträffande uttrycket borde det gå att få fram när det först har använts. Jag har försökt ställa frågan till flera språkforskare utan framgång. Själv gissar jag att uttrycket är från 1920-talet eller senare.”

Därmed borde vi kunna frikänna stackars August från den ordspråksmässiga dumhet som jag och många andra har tillmätt honom. Om någon annan i läsekretsen kan sprida ljus över hur uttrycket ”dummare än tåget” egentligen uppkommit är vederbörande mer än välkommen dela med sig av informationen.