Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

”I min Sju sorters kakor finns flera bakverk med namn knutna till personer och platser, men varken i boken eller på nätet har jag hittat förklaringar på namnvalen.” Frågan mejlades in för någon månad sedan. Två av de bakverk som frågeställaren undrar över är Napoleonbakelsen och Budapestrullen; de övriga får vänta till andra bloggposter.

Napoleonbakelsen har ingenting med någon av de franska kejsarna med detta namn att göra, varken Napoleon I eller Napoleon III. Det rör sig om en av många varianter av ett bakverk som på franska kallas Mille-feuille (”Tusen blad”) och som i Nederländerna motsvaras av Tompouse. Bakelsen är, såvitt jag har kunnat kontrollera, känd i recept sedan 1600-talet. Att vi svenskar, och många andra folk, hänvisar till bakelsen som Napoleonbakelse beror på att man senast på 1700-talet eller i början av 1800-talet menade att den uppfanns (eller först blev populär) i den italienska staden Neapel (ital. Napoli). Den kallades först ”napolitansk bakelse” (fr. gateau napolitain), vilket feltolkades till Napoleonbakelse, ett lätt gjort misstag med tanke på familjen Bonapartes ryktbarhet. Den svenska varianten av bakelsen introducerades först i mitten av 1800-talet.

Budapestrullen är ett svenskt bakverk från 1900-talet. Som upphovsman utpekas i regel Ingvar Strid, en konditor i Vetlanda, men om någon läsare har annan information mottages den tacksamt. Varför Strid uppkallade sitt bakverk efter Ungerns huvudstad är mig obekant. Det finns dock en känd ungersk motsvarighet, Esterházytårtan, som har vissa likheter med den svenska Budapestrullen. Denna, som är uppkallad efter diplomaten Pál Antal Esterházy de Galántha (1786–1866), var vid förra sekelskiftet ett av de mest berömda större bakverken i Donaumonarkin. Även om likheter finns mellan denna tårta och Budapestrullen står det dock klart att även skillnaderna är betydande, varför det måste hållas för högst osäkert att Strid inspirerades av Esterházytårtan.

Fler bloggar