X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Vad innebär begreppet ”rista blodörn”? Det framställs som en brutal vikingatida avrättningsform, men har den förekommit i verkligheten?

Att ”rista blodörn” innebär att man skär av och bänder ur revbenen på den dödsdömde. Man skall dessutom ha dragit ut lungorna. Revben och lungor påminner om en örnunges vingar, varav benämningen. Avrättningsmetoden skildras i ett antal fornnordiska och medeltida texter, till exempel Orkneyinga saga. Till de personer som brukar anföras som offer för blodörnsristande hör kung Ælla av Northumbria (d. 867), men dokumentariska belägg för att han verkligen dött på det sättet saknas. Den historia som berättas om kungens död i sagan om Ragnar Lodbroks söner tillkom flera sekler för sent för att kunna ligga till grund för historieskrivning.

Forskarvärlden är delad i frågan om huruvida blodörnsristande verkligen har ägt rum. Vissa har hävdat att avrättningsmetoden är alldeles för säregen och specifikt grym för att vara ett fantasifoster. De stöder sig på att scener som påminner om blodörnsristande återfinns på gotländska bildstenar. Åsikten har framförts att det rörde sig om en typ av människoffer till Oden. Några bevis finns dock inte, och andra forskare har bestämt hävdat att allt är ett påhitt av skandinaver på medeltiden – eller rentav resultatet av missförstånd. Som exempel på sistnämnda resonemang kan nämnas idén att medeltida sagaförfattare missförstod äldre skaldeverser, där metaforer som inkluderar örnar som river och sårar ryggar feltolkades. Vad skalderna avsåg var att ge liknelser för nederlag i strid, men sagaförfattarna valde att läsa metaforerna bokstavligt och tolka in tortyrelement i berättelserna.

Det bör påpekas det gotländska bildstensmaterialet, till exempel en berömd bildsten från Stora Hammars i Lärbro socken, inte ger uttryckliga belägg för att folk har ristat blodörn. Bilderna är förvisso fantasieggande, men entyda skildringar av ”ristandet” finns inte.