Annons
X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Stämmer det att Gibraltar, den brittiska klippan längst ned på Pyreneiska halvön, har fått sitt namn av en arabisk fältherre som erövrade Spanien?

Nja, inte riktigt. Tariq ibn Ziyad, vars namn går igen i namnet Gibraltar (en utveckling av Jabal Tariq, ”Tariqs klippa”) var troligen inte arab utan berber (etniciteten är dock omtvistad), och han underlade sig inte personligen hela Spanien – men han har äran av att ha inlett den krigiska process som slutade med att huvuddelen av Pyreneiska halvön erövrades av arabiska och berbiska arméer.

Tariqs expedition, som utgick från Marocko, ägde rum år 711. Fälttåget var knappast ämnat att vara något annat än en undersökande plundringsräd. Om det varit frågan om ett storskaligt erövringsförsök skulle det ha letts av guvernören av det arabiska Nordafrika, Musa ibn Nusayr. Den visigotiske kungen i nuvarande Spanien och Portugal, Roderik, var nytillträdd och hade ännu inte erhållit alla landsändars erkännande. Särskilt de nordöstra riksdelarna tycks ha varit fientligt inställda och hade möjligen en egen kung, medan södra delen av riket, i synnerhet Mérida, stödde honom med kraft. När nyheten om den arabiska invasionen nådde Roderik befann han sig långt uppe i norr, invecklad i strider mot baskerna. Roderik vände genast söderut och mötte Tariq i ett fältslag i Guadalquivirs floddal. Den visigotiska armén, som troligen var liten men i gengäld tycks ha inkluderat åtskilliga av centralmaktens nyckelpersoner, krossades på ett dramatiskt oväntat sätt. Antagligen stupade även kungen (därom vet vi dock inget med säkerhet, i medeltida legender brukar Roderik överleva och gå i kloster). Det visigotiska försvaret lamslogs. Tariq valde då att rycka vidare med sin lilla armé och överrumpla de i överraskningens stund försvarslösa nyckelstäderna Córdoba och Toledo.

Den oväntade framgången, som snabbt kunde ha tillintetgjorts om visigoterna förmått koordinera motståndet, fick stor betydelse för framtiden. Ensamma kunde inte Tariqs trupper klara sig i längden, men när ryktet om Córdobas och Toledos fall nådde Musa ibn Nusayr i Kairouan begav sig denne västerut med en stor armé. De följande åren kännetecknades av visigotiska försök till motstånd, särskilt i Mérida, som uthärdade en 16 månader lång belägring, och muslimernas totala överlägsenhet i strategiskt avseende. Stad efter stad föll utan att landsdelarnas ledare förmådde ena sig till gemensamma aktioner mot inkräktarna. År 714 nådde Musa Biscayabukten vid Gijón, och året därpå avslutades den första erövringsfasen genom att Musas son, Abd al-Aziz, underkuvade sydöstra delen av halvön och erkändes som härskare av den lokale visigotledaren Tudmir.

Hur gick det för Tariq? Både han och Musa kallades år 714 till Damaskus av den umayyadiske kalifen. Där avled han år 720.