X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Om några dagar börjar Bokmässan i Göteborg, vilket ger mig en välkommen orsak att besvara en fråga om det fenomen som står i fokus för evenemanget. Vad var så speciellt med Gutenbergs uppfinning av boktryckarpressen? Visst hade man redan känt till boktryckeri sedan länge?

Ja, det hade man. Kineser och koreaner hade tryckt böcker i hundratals år. Men det var stor skillnad på deras teknik och den som lanserades i Europa i mitten av 1400-talet. Tidigare hade tryckningsprocessen varit omständlig och långsam. Tryckarna arbetade med träplattor, på vilka man skar ut tecken i relief. Därefter färgades tecknen och pressades mot papperet. För varje ny sida behövdes en ny träplatta. Problemet ledde till att kineserna började experimentera med lösa typer, gjorda av lera, koppar eller bly. Varje typ föreställde ett kinesiskt tecken och kunde återanvändas. Men problemen var många, inte minst eftersom det kinesiska skriftspråket omfattar stora mängder tecken. Här hade européerna en fördel eftersom antalet bokstäver i det latinska alfabetet är litet.

Johann Gutenberg från Mainz, som egentligen var guldsmed, utvecklade ett sätt att tillverka matriser (gjutformar), med vilka det var möjligt att tillverka likadana bokstavstyper i metall. Dessa typer kunde sättas samman i textrader och återanvändas till nya rader. Efter gjutning och sättning skedde tryckningen i en handpress med en ny typ av tryckfärg, som Gutenberg också experimenterade sig fram till. Själva pressen var det minst innovativa – det var troligen en vidareutveckling av träpressar som bland annat användes för att pressa vindruvor.

Gutenbergs uppfinning gjorde att det blev mycket billigare att producera skrifter än det någonsin varit tidigare, och det gick mycket snabbare. Hundratals exemplar av en och samma bok kunde tillverkas på en bråkdel av den tid som det förut tagit att skriva av en text för hand. Under andra hälften av 1400-talet spred sig boktryckarkonsten över kontinenten, och vid sekelskiftet 1500 hade redan omkring sex miljoner böcker tryckts i Europa. I och med detta kunde nya idéer – även radikala politiska och vetenskapliga åsikter som statsmakten och kyrkan var emot – få spridning.