Källkritiken och sagokungarna

Historia Bland de kommentarer jag får till min blogg – och då tänker jag närmast på de mejl som dimper ned i min dator och diverse brev som skickas direkt hem eller till mitt kontor – finns både uppskattningar och raseriutbrott. De senare har en tendens att följa ett särskilt mönster. Kritikerna retar sig på att jag är skeptisk till vad de uppfattar som Sveriges äldsta hävder – att jag inte tror på de sagokungar som skall ha regerat före vikingatiden, att jag inte tror att man kan bevisa att goterna utvandrade från Sverige, att jag inte utan vidare vill acceptera att de Suiones som Tacitus uttalar sig om är identiska med dagens svenskar, och så vidare. Ibland känner jag att det är dags för en vetenskaplig uppsummering av varför jag har de åsikter jag har. Detta är ett sådant tillfälle.

Först och främst: det är inte roligt att komma med svar i stil med ”det kan man inte uttala sig om”, ”det är inte säkert att den där kungen har levt” och ”det vet vi faktiskt inte”. Jag hade gärna sett att vi kunnat verifiera betydligt mer, till exempel sagokungarnas existens. Då hade vi fått en mer fascinerande fornhistoria.

Att mina svar ser ut som de gör beror på att jag håller mig till de regler som är etablerade inom historievetenskapen. Vi bedömer källors värde i förhållande till vissa grundvariabler, framför allt tendens (har författaren ett särskilt syfte med texten?), samtidighet (hur lång tid har gått mellan händelsen och nedskrivandet?), närhet (hur stort är avståndet mellan händelsen och författaren?), beroende (har textens författare i själva verket bara skrivit av någon annans text?) och inte minst genre (vilka specifika konventioner gäller för texttypen – till exempel krönikan, sagan, protokollet eller testamentet?). Med utgångspunkt i dessa huvudprinciper granskar vi varje enskild utsaga för sig, nogsamt vägande variablerna mot varandra. Det säger sig självt att detta tar tid och att det ofta kräver specialistkunskaper. Resultatet är inte alltid nedslående, men ibland – som i fallet med de isländska sagornas uttalanden om svenska sagokungar – har källkritiken haft förödande resultat för vad man på 1800-talet trodde var sanning.

Jag dömer alltså inte ut sagokungarna som bluffar. Jag säger bara att vi inte kan uttala oss om huruvida de har funnits eller ej. Det är något helt annat än att avfärda dem som rena påhitt. Ottar Vendelkråka, Adils, Ingjald Illråde och de andra ynglingakungarna kan mycket väl ha existerat. Men de kan inte vetenskapligt bevisas, lika lite som vi kan uttala oss om svionernas etnicitet eller goternas urhem. Tyvärr. Vi saknar goda källor.

Som exempel på forntida kungar som faktiskt kan beläggas genom källkritik räcker det med att vända blicken mot våra västra grannländer. En frågeställare har undrat om den norske kungen Harald Hårfagre har existerat. Svaret är ja. Visserligen kan vi inte uttala oss om exakt när Harald levde (forskarna har tenderat att placera honom allt senare i tiden, från mitten av 800-talet till början av 900-talet) eller hur mycket land han härskade över (forskarna menar idag att han endast dominerade Vestlandet och inte hela Norge), men ingen betvivlar att han har funnits. Samma positiva svar får vi om vi frågar om den danske 900-talskungen Harald Blåtand. Han är nämnd i nordiska källor, kontinentala källor och på en egen runsten. Förvisso diskuterar vi livligt om hur mäktig Harald var och hur hans liv gestaltade sig, men ingen tvivlar på hans existens.

Problemet med de äldre svenska kungarna är att vi har färre och sämre utländska och inhemska källor till vårt förfogande. Därför tvingas vi historiker i regel komma med mycket försiktiga besked när vi blir tillfrågade om dem. Det gör vi inte för att vi vill ”beröva svenskarna deras historia”, såsom vissa uttrycker det, utan för att vi är yrkesmän som gör vårt jobb.

Visa kommentarer (2 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chefredaktör SvD.se Läs reglerna i sin helhet

  • Anonym

    ”Regler som är etablerade inom historievetenskapen”.

  • Anonym

    Lite som Bibelns Jesus – finns inga som helst verkliga bevis på att någon sådan person som han beskrivs i NY levat, men det hålls ändå för sant av miljarder människor. Mytens kraft är så stor att bevis för underordnad roll.

D' Angelo har nystartar karriären med bland annat en rad konserter med sitt band. I helgen fick Annexet i Stockholm besök. Globen

Imponerande comeback

D´Angelo briljerar i klassiska låtar

”Mordet väcker
konspirationsteorier”

Grigoriev: Ryska makten är insvept i mörker.

Världens cyklister
tvingas bli aktivister

Överkörd

Striden om gatan: ”Livsfarligt”

Så blir Stockholm cykelstad

Bildspecial

Se stadsplanerarnas skisser.

12 myter om Gustav Vasa

Dick Harrison: Åkte Gustav Vasa första Vasaloppet?

Författaren Yaşar
Kemal är död

Bitte Hammargren: Han var en stor berättare.

”Jag är för svartvit
– det är problemet”

Paprika Steen

Danmarks Gena Rowlands.

Scen

Rolig drift med manliga radarpar

Mycket teater för pengarna

FOTO: Moment

Skilj på islamkritik
och islamofobi

Språkspalten

Orden blir slagträn.

Språkspalt

Ingen högtidsdag
för kommatecknet

Folk påstår att de inte kan.

Covers

Dylans album genialt
enbart för fansen

Sympatiskt men inte angeläget.

”Ett hån mot alla
högerpopulister”

Reaktioner på världens mest omtalade bok.

Profil

”Vet att den handen
styckat en person”

Jarecki om en gåtfull miljardär.

Harrison

Harrison utreder
myten om Mona Lisa

Nio mytomspunna legender i historien.

Journalistik chanslös
mot söta kattungar

Sam Sundberg

Schibbyes projekt dödsdömt.

Komisk satir över
frustrerade stjärnor

Filmer

Maps to the stars och sex andra.

”Sverige bör utreda
sitt mörka förflutna”

Kulturdebatt

Ny rapport om antiziganism.

”Att vara avvikande
är en mentalitet”

Desiree Akhavan

Jämförs med Lena Dunham.

”Sällan arrogansen
varit så tydlig”

Perspektiv

Slussenmotståndet har bytt ansikte.