Gnosjöandans rötter

I västra Småland talas det mycket om Gnosjöandan, den speciella företagskultur som råder i bygderna kring Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryd – många kompletterande småföretag, låg arbetslöshet, med mera. Är detta ett strikt modernt fenomen, eller finns det djupa historiska rötter?

Rötterna kan spåras till 1600-talet. Under stormaktstiden förde Sverige mängder av krig, vilket resulterade i ett ökat behov av hantverksprodukter för krigsmaktens räkning. Framför allt behövde man vapensmeder, något som bland annat löstes genom produktion på gevärsfaktoriet i Jönköping. Det var, såvitt vi kan bedöma, här grunderna lades till det som idag kallas för Gnjosjöanda. För de fattiga bönderna i nordvästra Småland blev faktoriets produktion en möjlighet att skaffa sig yrkeskunskaper i metallbearbetning, vilka senare omsattes i egen näringsverksamhet. Resultatet var mängder av smedjor och tråddragerier, något som har gett bygden en särprägel i svensk industrihistoria.

De industrier som idag finns i denna del av Småland är bara en liten del av vad som en gång har varit. Ett besök på industrimuseet i Gislaved – vilket varmt kan rekommenderas – visar mängder av näringar som idag är nedlagda. I själva Gnosjö finns inte mindre än två industrimuseer, Töllstorps och Hylténs. Det förstnämnda visar hur bönderna lärde sig att dryga ut inkomsterna från jordbruket genom att dra tråd. Det sistnämnda utmärker sig genom autentiska miljöer från mellankrigstiden: omkring 35 maskiner för metallbearbetning drivs av ett eget kraftverk från 1890-talet.