Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Idag tar jag mig an en dräktrelaterad fråga. Stämmer det att slipsen och flugan ursprungligen är kroatiska modeföreteelser från 1600-talet? Är ordet ”kravatt” rentav detsamma som ”kroat”?

Javisst. Ibland framhålls detta som en faktoid, det vill säga som något som ser ut att vara sant men som inte är det. Faktum är dock att ordet kravatt kommer av kroat och att det mycket riktigt rör sig om en modefluga från barockeran.

Bakgrunden var krigisk. I de långvariga fejderna mellan huset Habsburg i Österrike och Osmanska riket hade Kroatien utgjort ett omstritt gränsland. Habsburgarna skapade på 1500-talet en så kallad militärgräns i Kroatien, där stridsdugliga bondesoldater fick goda villkor mot att de var redo att dra ut i fält. Långt ifrån alla dessa var etniska kroater. Åtskilliga hade invandrat söderifrån, från områden i nuvarande Serbien och Bosnien som hade permanent ockuperats av osmanerna. Vid den kroatiska gränsen byggde de upp ett säreget samhälle i vilket kriget – i synnerhet ryttarkriget – kom att fylla en viktig identitetsskapande funktion. De många skärmytslingarna och fälttågen gav dessutom ”kroaterna” – vilket ofta blev en samlingsbeteckning på kroatiska, serbiska, valakiska, med flera, ryttare – en gedigen erfarenhet som kom väl till pass när deras habsburgska herrar behövde villiga stridsmän.

Den kroatiska riksförsamlingen, Sabor, uppmanade år 1622 landets invånare att än en gång ställa upp trupper åt huset Habsburgs fiender, men inte mot turkarna utan mot kejsarens protestantiska motståndare i Tyskland. Tiotusentals ”kroater” beräknas ha tjänstgjort som legoknektar i trettioåriga kriget, där de gjorde sig ryktbara som några av de skickligaste men också brutalaste soldaterna. I många tyska städer, bland annat Kaiserslautern, berättas än idag förfärande historier om hur kroaterna brände, skövlade och våldtog.

Kroaternas duglighet i strid gjorde dem eftertraktade. Franske kungen ville också ha kroatiska krigare, och många av dem tog gärna tjänst i Frankrike, där ett kroatiskt regemente existerade ännu på 1700-talet. Här kom dessa ”kungliga kroater”, på franska cravates royaux (fransmännen uttalade ordet ”kroat” som ”kravatt”, medan man i norra Tyskland använde formen ”krabat”, som även den blev ett svenskt lånord), att spela en prominent roll som introduktörer av klädesplagg. Kroaterna brukade nämligen fästa en bindel eller sjal av tyg, ibland i form av en rosett, vid uniformskragen. Detta gav upphov till dräkttermen kravatt (ursprungligen fr. à la cravate, ”på det kroatiska viset”). Kravatten, anfadern till dagens slips och fluga, väckte sensation inom den franska adeln och kom under 1600-talet att bli storligen uppskattad av Ludvig XIV. Resten är historia.

Fler bloggar