Annons

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Stämmer det att nordborna hade ett särskilt namn på ön Sicilien, liksom de hade namn för Konstantinopel, Kiev och andra fjärran belägna geografiska lokaliteter?

Ja, det stämmer. I nordiska skrifter från äldre medeltid, till exempel Snorre Sturlassons Heimskringla, finner vi termen Sikelö (”Sikiley”). Att man hade ett särskilt namn på ön berodde dels på att många nordbor faktiskt besökte den och berättade om den när de kommit hem, dels på att Sicilien på 1100-talet var ett mäktigt normandiskt kungarike som dominerade en betydande del av Medelhavet. Eftersom åtskilliga nordbor for på korståg och pilgrimsfärd till Heliga landet var det bara naturligt att ön och dess politiska välde noterades i skrift.

Snorre Sturlasson gick så långt att han gjorde gällande att kungatiteln förlänades Siciliens härskare av den norske kungen Sigurd Jorsalafare i början av 1100-talet: ”Konung Sigurd kom om våren till Sikelö och stannade där länge. Där var då Rodgeir hertig; han tog väl emot konungen och inbjöd honom till gästabud. Konung Sigurd kom dit med ett stort följe. De blev präktigt mottagna, och varje dag under gästabudet stod hertig Rodgeir och betjänade konungen vid bordet. På gästabudets sjunde dag, sedan man hade tvagit sig, tog konung Sigurd hertigen vid handen, ledde honom upp till högsätet och gav honom konungsnamn och rätt att vara konung över Sikelöväldet. Förut hade detta rike styrts av jarlar.” I själva verket förlänades Roger II titeln ”kung av Sicilien” av (mot-)påven Anacletus II år 1130.