Egen valuta på Österlen?

Det sägs att en förmögen kvinna har lanserat en egen valuta på Österlen. Vem var det, och när hände det?

Kvinnan hette Christina Piper (1673–1752) och valutan var ett betalningssystem som gällde inom ramarna för Andrarums alunbruk. Lönerna betalades till hälften i livsmedel och till hälften i speciella sedlar som var märkta med ägarinnans initialser C.P. Valutan var i allra högsta grad användbar eftersom Andrarums bruk i mångt och mycket var en stat i staten med egna affärer, eget apotek, eget skomakeri, egen guldsmedja, eget sadelmakeri, egna krogar, eget skrädderi, egen skola, eget ålderdomshem, egen sjukstuga, egen domstol, eget fängelse, och så vidare. Om man inte behövde något verkligt exklusivt – och det hade flertalet arbetare i vilket fall som helst inte råd med – kunde man använda C.P.-sedlarna i det egna närområdet för att erhålla vad man önskade.

Det fanns två skäl till att detta kunde fungera. Det ena var att Andrarum var så stort. Det räknades i mitten av 1700-talet som Nordens största brukssamhälle med över tusen invånare. Det andra skälet var Christina Piper själv, en av Sveriges driftigaste företagare genom tiderna, vars till synes outsinliga energi omfattade allt från tillsättandet av lokala präster och tullnärer till storskalig investeringspolitik. Att skapa en egen valuta var helt i linje med hennes övriga agerande. Ett ännu synligt minne av änkan Pipers verksamhet är slottet Christinehof, som hon lät bygga och som postumt namngavs efter henne.

Den som önskar veta mer om Christina Piper rekommenderas varmt Svante Norrhems bok Christina och Carl Piper. En biografi (2010).