Annons

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

På 1600-talet förde svenska kungar ofta krig i Polen. Hur påverkade det bilden av Sverige och svenskarna i vårt sydöstra grannland?

Föga förvånande mörknade denna bild kraftigt under 1600-talet. I synnerhet på 1620-talet och 1650-talet drog den ena svenska armén efter den andra omkring i Polen och orsakade omfattande förödelse, vilket resulterade i en – att döma av bevarade skrifter – mycket negativ uppfattning av svenskar i allmänhet och svenska kungar i synnerhet. Väl att märka gällde detta både polackerna själva och de tysktalande invånarna i Preussen och städer som Danzig, vilka även de utsattes för krigens förödelse.

I polska 1600-talsskildringar av Sverige framhålls gärna att landet är befolkat av idel häxor och trollkarlar som orsakar allmänt elände i grannländerna. I 1620-talets Preussen hävdade man med emfas att Gustav II Adolf var en falsk kristen som lierat sig med Satan och att hans svenska soldater framför allt var ute efter att stjäla hästar, kor och grisar från bönder, det vill säga när de inte var fullt upptagna av att plundra kyrkor, kloster och gravar. Det faktum att svenskarna ofta segrade i militära sammanstötningar med polacker förklarades med att den svenske kungen var en slug och ondskefull man som lurade sina motståndare, vilka var för ärliga för sitt eget bästa. (Exakt samma logik brukades på 1450-talet i Sverige om Kristian I och danskarna, sedan de senare hade bemäktigat sig Gotland.)

Den svarta bilden av Sverige och svenskarna mörknade ännu mer på 1650-talet, under Karl X Gustavs krig. Dåtidens svenska härjningar är för övrigt allt annat än glömda och nämns uttryckligen i den polska nationalsången.