X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Det är väl känt att Haiti bröt sig loss från Frankrike och blev självständigt i början av 1800-talet. Men vilket statsskick antog man? I litteraturen förekommer uppgifter om såväl kungar och kejsare som presidenter.

Sanningen är att alla dessa titlar förekom. Haitis postkoloniala historia är mer än vanligt rörig, full av kupper och krig, och statsskicket förändrades ofta.

Efter mer än ett decennium av växlingsrika strider lyckades de upproriska proklamera Haitis självständighet den 1 januari 1804. Upprorsledaren, den före detta slaven Jean-Jacques Dessalines, lät på hösten samma år utropa sig till kejsare. Dessalines mördades emellertid 1806, vilket beredde vägen för bland andra generalen och guvernören Henry Christophe. Denne hade fötts på en brittisk slavplantage och utvecklat en anglofili av stora mått, liksom ett hat mot allt franskt (han vägrade sålunda att använda stavningen Henri om sig själv). Henry hade lyckats köpa sig fri redan i 20-årsåldern och klättrat på den militära karriärstegen under 1790-talets befrielsekrig. Efter mordet på Dessalines tog han raskt kontroll över norra Haiti, medan södra delen av det f.d. kejsardömet övertogs av mulatten Alexandre Sabès Pétion.

Henry Christophe lät först utropa sig till president, men efter några år omvandlade han den lilla republiken till en monarki. President Henry blev 1811 kung Henry I, vederbörligen krönt av en romersk-katolsk präst. Kring sig hade kungen fyra furstar, sju hertigar, tjugotvå grevar, trettio baroner och fyrtio riddare, samtliga nyutnämnda för att monarkin skulle ha en adel värd namnet. Eftersom en kung även måste ha slott att härska från lät Henry I bygga sju sådana. Det pampigaste, som fick namnet Sans Souci efter preusserkungen Fredrik den stores slott i Potsdam, stod färdigt 1812. Henry I lät även bygga ett ovanligt starkt citadell, La Ferrière.

Under de första åren som kung var Henry Christophe framgångsrik. Många plantager rustades upp och började producera socker för den brittiska marknaden. Ett myntväsen introducerades. Lagar stiftades om handel, jordbruk, armé och polisväsen. Henry I började även korrespondera med monarkkollegerna i Europa, bland annat med tsar Alexander I av Ryssland. Mot slutet av sitt liv förlorade dock kungen greppet om verkligheten. Han började se syner och blev delvis förlamad av en stroke. När Henry i oktober 1820 insåg att hans regim hotades av en armérevolt begick han självmord.

Medan Henry utvecklade en monarki vidmakthöll Pétion en republik i södra Haiti. Han styrde som president till sin död i gula febern 1818. Pétions efterträdare, president Jean-Pierre Boyer, återförenade södra och norra Haiti under sitt presidentskap två år senare. Boyer erövrade även den gamla spanska grannkolonin Santo Domingo (idag Dominikanska republiken) och härskade till 1843, då han störtades (han avled sju år senare i exil).

Den haitiska republik som grundats av Pétion och Boyer gick i graven 1849, då president Faustin-Élie Soulouque utropade sig till kejsar Faustin I. Detta andra haitiska kejsardöme, som uppenbart inspirerades av Napoleon I:s kejsardöme i Frankrike, bestod i knappt tio år, tills Faustin avsattes i januari 1859. En bidragande orsak till avsättningen var att Faustins många krig för att återta kontrollen över Dominikanska republiken misslyckades. Därefter återgick Haiti till att vara republik.

Alltså: kejsardöme under Dessalines, sedan delat mellan en republik och en annan republik, sedan delat mellan en republik och en monarki, sedan republik, sedan kejsardöme, sedan republik igen.