Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Idag flyttar vi bloggens fokus till Indiska oceanens värld. I olika redogörelser för missionshistoria och fransk kolonialism i denna del av världen dyker det upp hänvisningar till Marie Antoinette, hundra år efter det att drottningen med detta namn levde. Vem var drottningens namne, och vad gjorde hon för att hamna i historieböckerna?

Jag har själv stött på den afrikanska Marie Antoinette i min forskning, och hennes historia är verkligen fascinerande. Hon föddes på 1850-talet och hette ursprungligen Swema. Flickan växte upp i yaofolkets land, idag i norra Moçambique men vid denna tid ännu självständigt, icke inlemmat i den portugisiska kolonin med detta namn. Swemas far var jägare och tjänade extra på att sälja elfenben till de många arabiska köpmän som drog fram genom området. Men allt förändrades när fadern dödades under en lejonjakt. Kort tid senare ödelades familjens skörd av missväxt. När de slaktat getterna och hönsen och Swemas syskon ryckts bort av en epidemi hade Swema och hennes mor inget annat val än att dra ut på vägarna. Modern blev så småningom djupt skuldsatt och tvingades försätta dottern i slaveri eftersom hon inte kunde betala tillbaka lånet. Och olyckorna fortsatte. Modern, som följde med slavkaravanen med dottern, blev till slut så kroppsligt försvagad att hon lämnades att dö på stäppen.

Karavanens slutstation var Kilwa, en rik hamnstad vid Indiska oceanen (idag i södra Tanzania). Här var Swema en av de många som tätt packades in i ett fartygs lastrum och efter sex dygn till havs fördes iland i Zanzibar. Väl framme drevs hon in i ett stort stenhus, där hon tillbringade natten. På morgonen, när slavarna inspekterades, befanns hon vara värdelös. Slavägaren beordrade sina män att lägga henne på en enkel matta och gräva ned henne på den lokala begravningsplatsen. Swema var, menade man, redan så gott som död.

Men nu, äntligen, hade den mångfaldigt olycksdrabbade Swema tur. Arbetarna var för lata för att gräva en djup grav och nöjde sig med att täcka Swemas kropp med ett tunt ytskikt av jord. En stund senare, när hon desperat ropade på hjälp, råkade en ung man från Réunion – en fransk koloniö inte långt från Mauritius – höra hennes röst. Han började gräva och förde Swema till en fransk missionsstaton på Zanzibar.

Swema återhämtade sig och blev en from medlem av missionärernas samhälle. År 1866 nedtecknades hennes historia, som Swema själv berättade på swahili, varefter prästen Anton Horner översatte den till franska. Hon döptes och antog först namnet Madeleine. 1875, när hon var i tjugoårsåldern, beslöt hon sig för att bli nunna på Réunion, och påföljande år antogs hon som novis med namnet Syster Marie Antoinette.

Fler bloggar