Är ”rosornas krig” en efterhandskonstruktion?

Begreppet ”rosornas krig” har syftat på olika konflikter genom tiderna. För ett par decennier sedan användes termen i Sverige om interna motsättningar hos socialdemokraterna (framför allt mellan Stig Malm och Kjell-Olof Feldt). Men den konflikt som oftast avses med benämningen är en utdragen uppgörelse mellan engelska kungar och stormän i mitten av 1400-talet. I centrum för maktkampen, som har odödliggjorts i Shakespeares dramer om Henrik VI och Rikard III, stod de båda ätterna Lancaster och York. Lancasters symbol skall ha varit en röd ros, Yorks en vit.

Men är detta korrekt? Eller är hela idén om ”rosornas krig” en romantisk efterhandskonstruktion?

Tyvärr är det senare fallet. Termen uppkom först i efterhand, som ett indirekt resultat av att kung Henrik VII av huset Tudor introducerade ett nytt heraldiskt emblem, den vit-röda dubbelrosen, vilket satte fantasin i rörelse hos historieskrivare och dramatiker. Huset Lancaster hade visserligen en röd ros som en av sina symboler, och huset York hade ärvt en vit ros till följd av släktskap med huset Mortimer, men det var först långt senare som historieberättare lyfte upp rosorna och gjorde dem till de övergripande symboler de i själva verket aldrig hade varit.