Dick Harrison
En fråga som ofta dyker upp i min mailbox och när jag möter intresserade öga mot öga är frågan om Sveriges folkmängd. Igår hittade jag en besläktad undran bland kommentarerna. I historieböcker är det ofta lätt att finna information om folkmängden under 1700-talet, 1800-talet och 1900-talet, på grund av vår enastående statistik, men hur många bodde i Sverige dessförinnan? Hur långt tillbaka kan vi spekulera om sådant utan att gissa alltför mycket?
Det finns arkeologer som gissar på folkmängdsantalet under forntiden – till exempel uppskattningar om ett antal tusen invånare under stenåldern – men det dröjer till medeltiden innan vi får tillräckligt många källor och lämningar i kulturlandskapet för att våga ställa oss bakom verkligt kvalitativa sifferuppgifter.
Vissa forskare har ägnat sig åt att räkna kyrkor. Skåne hade 300 kyrkor på 1070-talet, enligt Adam av Bremen. 1140 var landskapet uppe i 353. Under senmedeltiden fanns det enbart på den skånska landsbygden 491 kyrkor, vartill kom mängder av stadskyrkor. Den årliga ökningen av landsbygdskyrkor under perioden 1140-1300 var cirka 0,21 procent. Alltså bör landskapet ha upplevt en kontinuerlig folkökning. Man reser inte så dyra byggnader i onödan. Liknande studier kan göras i många landskap.
Till detta kan man lägga skriftligt material. Två goda källor är Hallandslistan, en dansk förteckning som återfinns Valdemar II:s jordebok från 1200-talet, och Upplands markgäldslängder från 1312. Listorna skrevs för att få översikt över de skattskyldiga bondehushållen. I ett normalt medeltida hushåll fanns mellan fyra eller fem personer. Eftersom varje socken enligt källmaterialet tycks ha haft 105 hushåll och det ca 1300 fanns omkring 2 400 socknar i det område som motsvaras av dagens Sverige kan vi genom multiplikation komma fram till att det tidiga 1300-talets Sverige (dagens gränser) hade knappt 1,1 miljoner invånare. Dra bort Skåne, Halland och Blekinge (med 252 000 invånare) och Bohuslän, Jämtland och Härjedalen (med 43 000 invånare) och du får summan 776 000 invånare i det medeltida kungariket Sverige. Allt detta är visserligen vaga approximationer, men de vilar på goda jämförelser och beräkningar, och det är föga sannolikt att det verkliga förhållandet avviker mycket från uppskattningen. År 1300 hade dagens Sverige mellan 1 och 1,2 miljoner invånare.
Verkligt goda källor för 1500-talet får vi år 1571, men då är siffrorna mycket lägre än i ovanstående beräkning. På 1570-talet hade Sverige (dagens gränser) omkring 639 000 invånare, vilket är betydligt mindre än de 1,1 miljoner som levde i landet 270 år tidigare. Därefter steg folkmängden till 854 000 på 1620-talet och till 1 363 000 år 1700 (i båda fallen gäller detta dagens gränser, inte dåtidens), vilket vittnar om en enastående förmåga till mänsklig reproduktion trots stormaktstidens mannaslukande krig och den stora barnadödligheten.
Av detta följer att landet måste ha haft en kraftig bebyggelseexpansion med folkökning mellan 1000-talet och 1300-talet, då Sveriges invånarantal nådde nivåer som det tog tre sekler att nå tillbaka till efter den kris som inträffade under åren 1350–1420, då mängder av pestepidemier reducerade den svenska befolkningen med mellan hälften och två tredjedelar.