Helgeandsholmens namn

Den holme i Stockholm där Riksdagshuset ligger heter som bekant Helgeandsholmen. Varför? Förknippades holmen i äldre tid med den helige ande?

Namnet är känt sedan medeltiden, och vi vet precis vad det syftar på. När holmen framträder i historien tack vare de arkeologiska undersökningarna 1979 och 1980 utgjordes den av två delar: en udde i öster, som var förenad med Stadsholmen (Gamla stan) och en liten holme i väster. Udden omformades till en ny ö, som senare växte samman med den redan existerande ön. I mitten eller under andra hälften av 1200-talet, troligen på Birger jarls tid, uppfördes ett stenhus på västön och en stenmur på östön. Vi saknar klara bevis för vad dessa byggen syftade till, men det har föreslagits att det rörde sig om befästningar. Under alla omständigheter minskade behovet av sådana i takt med att strömmen blev svårare att ta sig igenom och Stockholms stadsmur restes. Dessutom blev holmen/holmarna lättare att nå i samband med att Norrbro byggdes; den är känd i skrift sedan 1288.

Därmed gick ridån upp för den aktivitet som gav platsen dess namn. År 1320 omnämns Helgeandsholmen för första gången i en skriftlig källa. Då bekräftade ärkebiskopen indirekt att hertig Valdemar Magnusson tidigare hade donerat ön till Stockholms helgeandshus, vilket torde ha instiftats omkring 1300 – det är omnämnt 1301. Ett helgeandshus kan beskrivas som ett kombinerat sjukhus, ålderdomshem, fattighus och barnhem, alltså ett hem för folk som på ett eller annat sätt behövde vård och omsorg. Det hände att folk (så kallat proventfolk) själva betalade för att få plats i huset, men det normala var att de som vårdades var fattiga, varför husets verksamhet var beroende av generösa donationer.