Girigheten är roten till allt ont

Varifrån kommer uttrycket att ”girigheten är roten till allt ont”? Sades det av en medeltida tiggarpredikant eller en kommunistisk agitator? Eller är det, som så mycket annat, ett ordspråk som myntades först på 1900-talet?

Meningen går tillbaka på Nya testamentet. Det grekiska originalet lyder riza gar panton ton kakon estin he filargyria, vilket står att läsa i Första Timotheosbrevet 6:10. Den vanliga latinska översättningen, som ligger emellan flertalet översättningar till andra språk i äldre tid, lyder radix malorum est cupiditas. I den senaste svenska bibelöversättningen står det ”kärleken till pengar är roten till allt ont”.

Av hävd har upphovsmannen till brevet, och därmed till det antikapitalistiska konstaterandet, ansetts vara aposteln Paulus. Timotheos var en medhjälpare till denne, som befann sig i Efesos men stod i brevkontakt med aposteln. Brevet innehåller goda råd och förmaningar rörande den lokala kyrkan och dess ledare, varför det brukar räknas som ett av de så kallade pastoralbreven. Sedan en längre tid har dock Paulus författarskap varit ifrågasatt, och vissa menar idag att brevet troligen skrevs vid en senare tidpunkt av en eller flera andra personer, som uppgav aposteln som skribent.

Oavsett upphovsmannens identitet har citatet spelat stor roll i den västerländska kulturkretsen, där girighet under medeltiden kom att uppfattas som en dödssynd. Logiken går ut på att lusten efter pengar resulterar i negativa följdverkningar: den girige gör sig skyldig till onda gärningar som försämrar tillvaron för medmänniskorna.