Först att flyga

Vem var den första människan som flög? Det var ju knappast bröderna Wright, eftersom man hade experimenterat med luftballonger och glidflygning långt tidigare. Men vem var allra först?

Även om vi räknar bort Ikaros och andra sagofigurer finns det en stor gråzon med personer som kan eller inte kan ha flugit korta sträckor. Källorna om personerna är vaga och svårtolkade, men det har inte hindrat nutida entusiaster från att hylla personerna ifråga som världens första flygande människor.

Den första person som brukar anföras som potentiell flygare är greken Archytas från Tarentum (428–347 f.Kr.), en av sin tids främsta matematiker. Enligt Aulus Gellius, som dessvärre var verksam först ett halvt millennium senare, skall Archytas ha konstruerat en fågelliknande apparat, kallad Duvan, som gjorde det möjligt för honom att flyga några hundra meter. Källkritiskt sett är berättelsen mycket svag.

Ett annat tidigt exempel på en (högst ofrivillig) flygare än kinesen Yuan Huangtou, en av de fångar som den lika experimentlystne som grymme kejsar Wenxuan av Norra Qi-dynastin år 559 e.Kr. skall ha låtit vräka ut från ett torn, fastspända med en sorts segel. Alla fångarna dog utom Yuan Huangtou, som skall ha glidit över stadsmurarna och överlevt – bara för att senare avrättas på kejsarens order.

Näste kandidat är Abbas Ibn Firnas (810–887), en lärd muslim av berbisk härkomst, som levde i Andalusien. Ibn Firnas är bland annat känd för att ha konstruerat en vattenklocka och utvecklat en metod för att skapa färglöst glas, men det som gett honom en plats i flyghistoriens annaler är uppgiften att han skall ha iklätt sig fjädrar, tagit på sig ett par egenhändigt konstruerade vingar och och flugit. Liksom i fallet med Archytas vilar vår kunskap på en enda källa, tillkommen åtskilliga sekler för sent för att vara trovärdig. Den marockanske historieskrivaren al-Maqqari, som redogjorde för händelsen på 1600-talet, anger visserligen att han utgått från trovärdiga uppgifter, men inga sådana, exempelvis namngivna ögonvittnen, är kända. Trots det har Ibn Firnas fått en krater på månen uppkallad efter sig.

Som fjärde kandidat finner vi engelsmannen Eilmer av Malmesbury, en benediktinmunk på 1000-talet som påstås ha flugit omkring 200 meter med hjälp av vingar som han fäst på händer och fötter. Experimentet slutade med att han föll ned och bröt benen. Det enda vi vet om Eilmer kommer från William av Malmesburys 1100-talsverk Gesta regum Anglorum. Det är förvisso fullt möjligt att William informerades om Eilmer av munkar i klostret, vilka känt honom på hans ålders höst, men faktum kvarstår att uppgiften inte kan verifieras. Om den mot all förmodan är sann torde Eilmers flygtur ha varit i ca 15 sekunder.

Om vi sorterar bort dessa fyra kandidater och nöjer oss med flygningar som bevisligen har ägt rum blir svaret att världens första flygande människor lystrade till namnen Jean-François Pilâtre de Rozier (1754–1785) och François Laurent le Vieux, markis d’Arlandes (1742–1809). Deras flygtur, som började vid Château de la Muette i Bois de Boulogne och 25 minuter senare slutade vid Butte-aux-Cailles i Paris, nio kilometer bort, ägde rum den 21 november 1783 i en ballong som konstruerats av bröderna Montgolfier. Faktum är att de Rozier hade varit uppe i luften en gång förut, den 15 oktober samma år, men den gången hade ballongen varit fastspänd, varför det inte brukar räknas som en riktig flygtur. Några år senare fick de Rozier (och kamraten Pierre Romain) även den tvivelaktiga äran av att bli första dödsoffret i en flygolycka, när hans ballong kraschade under ett misslyckat försök att korsa Engelska kanalen.

Som kuriosa kan nämnas att bröderna Montgolfiers ballongförsök involverade djur innan bröderna valde att sända upp människor. Den 19 september 1783 arrangerade de en flygtur i Versailles med bland annat ett får och en höna.