Den första operan

Det är ingen hemlighet att jag är intresserad av opera, något som ofta resulterar i diverse frågor kring nämnda kulturfenomen. Men hur länge har opera existerat? Vilken är den första operan?

Svaret är beroende av hur vi definierar opera, och det är inte lätt att utan vidare dra en gräns gentemot diverse föregångare, som liturgiskt drama, pastoral och madrigalkomedi. Uppkomsten av opera som vi idag känner den kan dock spåras till senrenässansens Italien, och dess närmaste föregångare var den musikaliska dramatik som utvecklades av den lärda cameratan i Florens. Till cameratans medlemmar hörde Ottavio Rinuccini, Jacopo Peri och Vincenzo Galilei (Galileos far). De strävade efter att återskapa antikens grekiska drama, vilket låg helt i linje med epokens allmänna vurm för antiken. Eftersom de utgick från att dramernas texter hade sjungits och inte talats utvecklade de recitativet, en typ av deklamerande sång som återfinns i flertalet operor.

Ett par av de verk som skapades av cameratakretsen brukar betecknas som operor. Hit hör Dafne (1598, text av Ottavio Rinuccini, musik av Jacopo Peri och Jacopo Corsi) och Euridice (1600, text av Ottavio Rinuccini, musik av Jacopo Peri och Giulio Caccini). I många musikhistoriska arbeten räknas Dafne som den första operan, men eftersom verket har gått förlorat är det omöjligt att avgöra om beteckningen är korrekt. Euridice har överlevt men spelas idag sällan. Om vi vill finna en tidig opera som ännu uppförs måste vi vända oss till Claudio Monteverdi, vars L’Orfeo komponerades för Gonzagahovet i Mantua 1607. När Monteverdi stundom pekas ut som operans fader är det för att han förmådde kombinera och vidareutveckla renässansens många landvinningar till en fungerade helhet, med recitativ, arior, kör och orkestrering. Själva ordet opera började brukas om musikdramatiken senast på 1630-talet, vid samma tid som man i Venedig lät uppföra det första kända specifika operahuset.

Såväl kungligheter som vanligt folk tog till sig den nya musikformen med entusiasm. Den tysk-romerske kejsaren Ferdinand III gick så långt att han själv, i rollen som kompositör, blev en av banbrytarna norr om Alperna. Ferdinands Drama musicum, som uppfördes 1649, räknas som ett av de första exemplen på opera på tysk mark. Som allra första tyska opera brukar dock av tradition Dafne (1627) räknas, men musiken (av Heinrich Schütz) har inte bevarats, och det är osäkert om dramats huvudtext sjöngs eller talades. Sigmund Theophil Stadens tyska verk Seelewig (1644), vars musik har bevarats, kan dock utan problem definieras som en opera.