Inbördeskrig i Schweiz?

Jag har fått en fråga om det i våra historieböcker sällan omtalade schweiziska inbördeskriget på 1800-talet, Sonderbundkriget. Vad var det för krig? Vilka stred mot varandra och vem segrade?

Kriget utkämpades mellan den federala schweiziska centralmakten och ett ”särförbund” (ty. Sonderbund) av sju katolska kantoner (Luzern, Fribourg, Valais, Uri, Schwyz, Unterwalden och Zug), som bildades 1845 för att skydda dessa kantoners rättigheter. Orsaken var att radikaler och liberaler försökte genomdriva en ny konstitution som stadgade ett ökat samarbete kantonerna emellan. Eftersom liberalerna var starkast i städerna och i de protestantiska kantonerna kände sig många katoliker, i synnerhet i landsbygdskantoner, hotade. Till saken hör att radikaler och liberaler agerade fientligt mot katolska kyrkan genom att stänga kloster och konfiskera kyrkojord.

Två år senare började den federala armén under general Guillaume-Henri Dufour från Genève förbereda ett angrepp mot Sonderbund-kantonerna. Två kantoner, Neuchâtel och Appenzell Innerrhoden, förblev neutrala eftersom de hade stora katolska minoriteter (efter kriget bestraffades de för sin neutralitet och måste böta). I början av november 1847 beslöt Sonderbund-kantonerna att inleda kriget på egen hand för att skaffa sig ett bättre utgångsläge. De besatte Sankt Gotthardpasset i ett försök att skära av motståndarnas trupper från varandra, något som dock misslyckades. När de sände trupper till Aargau den 12 november för att slå in en annan kil i motståndarnas ställningar led de nederlag. Det fortsatta kriget präglades av de federala truppernas fälttåg, som på kort tid bröt ned Sonderbund-kantonernas motstånd. Fribourg kapitulerade den 14 november, Zug den 21 november. Därefter besegrades Sonderbunds styrkor i slaget vid Gislikon, mest känt som det första fältslag i vilket ambulanser – hästdragna vagnar – användes för att vårda de sårade. På morgonen den 24 november föll Luzern och två dagar senare upplöste Sonderbundrådet sig själv. Den sista Sonderbund-kantonen, Valais, kapitulerade den 29 november.

Antalet dödsoffer i Sonderbundkriget var litet, beräknat till färre än hundra. Den federala armén miste 78 män i stupade och 260 i sårade, vilket var betydligt större förluster än Sonderbundsidan led. Krigets främsta resultat var den schweiziska konstitutionen 1848, som avskaffade kantonernas starka självstyre och omformade Schweiz till en federal stat. Samtidigt förbjöds jesuiter att vistas i Schweiz, ett förbud som hävdes först 1973.