Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Igår besvarade jag en fråga om hästarna i Amerika, och idag är det dags för en fråga om elefanter i Nordafrika. I litteratur om antiken läser man om dem ofta, till exempel i redogörelser för Hannibals tåg över Alperna. Vad hände med dem? Dog de ut?

Ja, de dog ut. Det vi känner till om dem hänför sig i stor utsträckning till deras roll i krigföringen. Både karthagerna och den ptolemaiska dynastin i Egypten använde sig av nordafrikanska elefanter. Djuren kan beskådas på fresker och mynt som präglades i Nordafrika under antiken, bland annat i Karthago. Att döma av avbildningarna var elefanterna förhållandevis små. Historieskrivaren Polybios gör en poäng av att de var mindre än de indiska elefanter som användes av de seleukidiska kungarna i Främre Orienten.

Varför dog de nordafrikanska elefanterna ut? Troligen för att de jagades till döds. Romarna använde dem i sina vilddjursspel och -föreställningar (lat. venatio), och den stora efterfrågan ledde till att djuret upphörde att existera.

Det bör tilläggas att det även fanns en västasiatisk elefant (”syrisk elefant”), som även den dog ut under antiken, troligen omkring 100 f.Kr. Den var betydligt större än den nordafrikanska och jagades för betarna. Många elfenbensarbeten från Främre Orienten har bevarats, och det är troligt att det var efterfrågan från konsthantverkarna som resulterade i elefantens undergång. Huruvida den syriska elefanten även brukades i strid är okänt. Enligt källorna använde sig seleukiderna, som ovan nämnts, av importerade indiska elefanter.

Eftersom alla dessa elefanter är döda sedan mer än två millennier kan inget levande exemplar beskådas, men en ryktbar skulptur av en nordafrikansk elefant har bevarats. Den är tillverkad av lava och står på torget utanför katedralen i sicilianska Catania, där den placerades 1736.

Fler bloggar