Bronstjuren i Akragas

Idag vänder jag mig mot ett ämne som ofta förekommer i mejlboxen, men som jag sällan bloggar om – tortyr och avrättning. Det är inte svårt att hitta frågeställare som undrar om järnjungfrur, sträckbänkar, tumskruvar och annat elände. Dagens fråga berör ett av de äldsta legendariska pinoredskapen i europeisk tradition: den ökända bronstjuren, som lär ha använts för att pina ihjäl ett antal kristna martyrer. Har den existerat?

Bronstjuren var, som namnet antyder, en stor tjur gjord av brons. Ibland kallas den istället mässingstjuren, eftersom man har menat att den torde ha tillverkats av detta material. I vilket fall som helst var metalldjuret ihåligt och hade en dörr, genom vilken man stoppade in offret. Därefter tände man eld under tjuren, som hettades upp så mycket att den dömde stektes till döds. Skriken omvandlades – tack vare ett sinnrikt rörsystem i tjurhuvudet – till ljud som påminde om hur en tjur låter när den brölar.

Det cirkulerar ett flertal historier om hur både judar och kristna stektes till döds av tyranniska romare under antiken. På detta sätt lär Sankt Eustachius och Sankt Antipas ha dött martyrdöden. I samtliga dessa fall rör det sig dock om opålitliga skrönor som varken dagens forskare eller katolska kyrkan sätter tilltro till.

Den i särklass mest berömda historien om bronstjuren är kopplad till Phalaris, tyrann i den grekiska staden Akragas (dagens Agrigento) på Sicilien mellan ca 570 och 554 f.Kr. Phalaris skall ha låtit tillverka tjuren efter den athenske skulptören Perillos anvisningar. Tyrannen inledde bruket av bronstjuren genom att tortera Perillos (som plockades ut ur tjuren innan han hunnit dö och istället kastades nedför en klippa), varefter metalldjuret satte skräck i undersåtarna ända tills tyrannen störtades och själv avrättades i tjuren.

Det är omdebatterat huruvida bronstjuren i Akragas har existerat, men det kan inte uteslutas eftersom det finns ett känt, och fullt historiskt, parallellfall. I Karthago, vars civilisation utövade stort inflytande på det antika Sicilien, offrades barn till guden Molok genom att de lades i gudaskulpturens famn och fick glida ned i hans ihåliga innandöme, där de brann till döds. Molokkulten kan ha inspirerat grekerna på Sicilien till ett avrättningsredskap, som senare kom att förknippas med Phalaris av Akragas. Väl att märka kan det lika gärna röra sig om en vandringslegend som hämtat näring ur Molokhistorierna och kombinerats med skrönor om tyrannernas grymhet. Oavsett vilket var berättelsen om Phalaris bronstjur vida känd i den grekiska världen på 400-talet f.Kr., då den nämns av diktaren Pindaros. Därefter dyker historien upp i mängder av redogörelser. Ibland är bronstjuren utbytt mot en bronshäst och handlingen förlagd till en annan stad på Sicilien.