De tre musketörerna

Alexandre Dumas den äldres roman De tre musketörerna är och förblir en av de mest lästa och beundrade romanerna genom tiderna. Har d’Artagnan och musketörerna en historisk bakgrund, eller är de bara fiktiva figurer som Dumas hittade på och stoppade in i historiska scenarier?

Dumas främsta inspirationskälla var författaren Gatien de Courtilz de Sandras (1644–1712), som skrev ett flertal skönlitterära verk – närmast pikareskromaner med minimal sanningshalt – i vilka några av de personer som senare skulle slå världen med häpnad i De tre musketörerna gör litterär entré. År 1700 publicerade han d’Artagnans fiktiva memoarer, Mémoires de M. d’Artagnan, som påverkade Dumas starkt. Väl att märka är d’Artagnan en historisk person. Att han blev föremål för memoarskrönor berodde troligen på att Courtilz de Sandras vid åtskilliga tillfällen under sitt stormiga liv hamnade bakom lås och bom i Bastiljen, där han lärde känna en av d’Artagnans gamla kompanjoner, som tjänstgjorde som fångvaktare. Vaktens historier och skrönor om kamraten inspirerade Courtilz de Sandraz till att skapa en romangestalt.

Original-d’Artagnan lystrade till namnet Charles Ogier de Batz de Castelmore; släktnamnet d’Artagnan kom från moderns sida. Han föddes i början av 1610-talet och avled under belägringen av Maastricht 1673. Alldeles som i romanerna tjänstgjorde han som kunglig musketör, men till skillnad från hos Dumas – som låter det ske på 1620-talet – inledde d’Artagnan sin karriär 1632. Han var lojal mot kardinal Mazarin och stod kvar i dennes tjänst även efter det att hans kompani blivit upplöst. d’Artagnans verkliga karriärlyft kom under Ludvig XIV, som befordrade honom och anlitade honom i viktiga ärenden; hans mest ryktbara insats är arresteringen av finansministern Nicolas Fouquet år 1661.

Alexandre Dumas nyttjade även en annan av Gourtilz de Sandras romaner, Mémoires de M.L.C.D.R. (Monsieur Le Comte de Rochefort), som skrevs 1678. Huvudpersonen, greven av Rochefort, figurerar (låt vara i rejält bearbetat skick) som sekundärskurk i De tre musketörerna. Dumas mest minnesvärda skurk, Milady de Winter, tycks vara resultatet av en sammanslagning av en person från Mémoires de M. d’Artagnan (där hon är engelska) och en brännmärkt person i Mémoires de M.L.C.D.R., men det är uppenbart att Dumas även lånade element från andra författare, bland annat La Rochefoucauld, när han skapade Milady.

Även i övrigt lånade Alexandre Dumas friskt från verkliga 1600-talspersoner, men i regel tog han bara namnen och ignorerade personernas livshistorier och karaktärer. Musketören Athos hette egentligen Armand d’Athos, även känd som seigneur de Sillègue, d’Athos, et d’Autevielle. Bakom Porthos skymtar verklighetens Isaac de Porthau och original-Aramis hette Henri, seigneur d’Aramitz. Liksom i romanen var de musketörer under Monsieur de Tréville, som egentligen hette Jean-Armand du Peyrer, greve av Troisville.