Kung Lear

För några år sedan besvarade jag frågor om Hamlets och Macbeths historicitet. Idag är det dags för ännu en shakespearansk figur. Hur är det med kung Lear?

Lear, som på ålderdomen skall ha begått det tragiska misstaget att dela upp sitt rike mellan två onda, smickrande döttrar till den tredje – goda men icke-smickrande – dotterns förfång, går tillbaka på Geoffrey av Monmouths 1100-talskrönika om britternas kungar, Historia Regum Britanniae. Skillnader finns – framför allt slutar historien lyckligt hos Geoffrey, till skillnad från i dramat – men huvudlinjerna i historien är desamma. Att döma av Geoffreys historia levde Lear på 700-talet f.Kr., vilket skulle göra honom samtida med Homeros. Geoffrey gjorde själv gällande att Lears far Bladud var samtida med den gammaltestamentliga profeten Elia.

Tyvärr är Geoffreys trovärdighet i det närmaste obefintlig. Redan andra 1100-talsförfattare påpekade att han måste ha hittat på det mesta han skrev, och dagens forskare håller med. Det finns inga äldre källor till kungens historia, och de försök som gjorts att knyta honom till de gamla keltiska havsgudarna Llyr och Ler har fallit på att ingetdera namnet är etymologiskt besläktat med Lear.

Shakespeares drama om kungen var för övrigt inte det första. Under elisabetansk tid var Lears historia allmänt känd av dramatiker. En anonymt skriven pjäs vid namn King Leir förekommer i källorna för år 1594, ett decennium innan Shakespeares drama skrevs.