Amiral av Bodensjön?

Stämmer det att en svensk general har varit amiral av Bodensjön? Har det ens funnits några flottor på den sjön?

Ja, det stämmer. De händelser som titeln syftar på utspelade sig under tiden efter årsskiftet 1646–1647. Bakgrunden var de svenska truppernas framgångar under trettioåriga kriget. På våren 1646 tågade Karl Gustaf Wrangel med en svensk armé på omkring 23 000 man till Hessen och vidare mot Westfalen, där han hotade de områden som lydde under ärkebiskop Ferdinand av Köln. Den kejserlige överbefälhavaren Leopold Wilhelm – som förfogade över omkring 30 000 man – hastade efter Wrangel. Kardinal Mazarin, Frankrikes starke man och Sveriges viktigaste allierade på kontinenten, beordrade då sin främste general, Turenne, att gå över Rhen vid Wesel och förena sig med Wrangel, något som fick de kejserliga att retirera. Därmed hade i praktiken en stark svensk-fransk armé skapats, och det var möjligt att genomföra en stor offensiv.

I augusti och september ryckte Wrangel och Turenne söderut genom Franken och Württemberg. Leopold Wilhelm undvek dem och tågade i sydöstlig riktning mot centrala Bayern, som man till varje pris ville skydda från plundring. Svenskar och fransmän härjade vidare. I slutet av året nådde svenskarna ända ned till Bodensjön. Staden Bregenz i österrikiska Vorarlberg föll i början av januari 1647 och Wrangel antog titeln ”amiral av Bodensjön”, troligen för att parafrasera den kejserlige fältherren Wallenstein, som i april 1628 hade utnämnts till ”general över de oceaniska och baltiska haven”, något som hade retat svenskarna. Triumfen följdes av två veckors intensiv plundring i västra Tyrolen och kring sjön, där ön Mainau erövrades med hjälp av den lilla men effektiva flotta som Wrangel faktiskt förfogade över.