Utom äktenskapet?

En mycket vanlig fråga i mejlskörden rör de svenska kungarnas utomäktenskapliga barn. Hur många var de? Vilka kungar var värst? Finns det uppgifter om barnbarn och efterlevande?

Jag besvarade frågan för några år sedan, men eftersom den har en tendens att återkomma besvarar jag den, som hastigast, igen.

En gedigen och notförsedd bok i detta ämne skulle förmodligen sälja guld, men faktum är att ingen pålitlig källa existerar. Det mesta som hävdas om Oscar I, Karl XV och Oscar II (och om dem hävdas mycket) är rykten, mer eller mindre trovärdiga. I synnerhet Karl XV omgärdas av mängder av påståenden om faderskap, särskilt i trakten av Bäckaskog i norra Skåne, där han ofta uppehöll sig. Påvisbara och erkända barn utom äktenskap är det dock ont om. Förvisso hade kungarna ofta – vi har flera exempel redan på 1500-talet – barn före äktenskapet, men flertalet monarker tycks ha upphört med snedsprången efter bröllopet.

Remarkabla undantag har funnits, såsom Fredrik I:s fyra barn med Hedvig Taube (som fick efternamnet von Hessenstein) och Oscar I:s två barn (Hjalmar och Max) med Emilie Högqvist. Annars har våra manliga kungligheter varit antingen goda makar eller effektiva i att dölja affärerna för eftervärlden.

Trovärdiga uppgifter om att drottningarna skulle haft utomäktenskapliga barn saknas helt. Den gamla skrönan om att Gustav III inte var far till Gustav IV Adolf är och förblir elakt förtal.