Pompe

Då och då dyker det upp frågor i mailboxen om specifika djur. I regel undrar frågeställarna om hundar och hästar, det vill säga de djur som mest brukar förknippas med slott, herrgårdar och överklassliv i allmänhet. Idag väljer jag en återkommande fråga om en kunglig hund: Karl XII:s hund Pompe. Hunden lär ha dött i Polen men begravts i Stockholm. Hur går det ihop?

Det rör sig om två hundar. Faktum är att kungen lär ha haft tre hundar med detta namn, varav en dog 1699 och är begravd i Karlbergs slottspark (med gravsten) och en följde honom i fält och dog i lägret vid Thorn (nuvarande Toruń i Polen) år 1703. Ytterligare en Pompe avled troligen 1714, under kungens ritt genom Ungern. Krigsrådet Israel Holmström skrev ett berömt epigram om 1703 års Pompe:

Pompe kongens trogne dräng / Sof hwar natt i Herrens säng, / Sehn af år och resor trötter / Leed han af wjd Kongens fötter. / Mången stålt och fager mö / Önskade som Pompe lefwa, / Tusend hieltar eftersträfwa / At få så som Pompe dö.

Fascinationen för kungliga hundar är inget unikt för Sverige. Det kändaste exempel jag kan erinra mig från kontinentaleuropeisk historia är Vilhelm av Oraniens berömda mops, som med sitt skall lär ha väckt holländarna till motståndskamp när de en natt angreps av spanska trupper under frihetskriget på 1500-talet. Mopsen blev i sinom tid något av kunglig nederländsk nationalhund.