Bellman och ambassadören från Tripoli

Det händer ofta att jag får frågor om barbareskstaterna vid Medelhavet, de nordafrikanska sjörövarregimer som höll handelssjöfarten i ett järngrepp mellan 1500-talet och tidigt 1800-tal. Stämmer det att Bellman diktade om en av deras tributkrävare, när denne besökte Stockholm på 1700-talet?

Ja, det stämmer. Orsaken var att paschan av Tripoli, till skillnad från andra barbareskledare, insisterade på att skicka upp en egen diplomatisk representation till Stockholm. Svenskarna accepterade, varför sändebud från Libyen sändes till den svenska huvudstaden 1744, 1757 och två gånger på 1770-talet. Stockholmarna fascinerades av sydlänningarna och Carl Michael Bellman skrev en sång om en av dem, Abd al-Rahman Bediri, som dök upp i Stockholm i slutet av 1772 efter att ha avlagt besök i Köpenhamn:

Den där med manteln röder, / vem är den? Lät si, / det är hovslaktarn, bröder, / ifrån Tripoli. / Alarm och röveri! / […] / han andas tungt och flåsar, / och den djävulen / i sina tiggarpåsar / samlar penningen; / sen far han hem igen.

Carl Michael Bellman, Fredmans sånger nr. 30, ”Vid turkens audiens 1773”.