Inkvisition och afrikansk religion

Jag har i tidigare bloggar svarat på frågor om häxprocesserna i det tidigmoderna Europa. Men Europa fick ju vid denna tid även en kulturell fortsättning på andra sidan Atlanten, och det är ingen hemlighet att liknande processer ägde rum där, till exempel i Massachusetts på 1690-talet. Hur var det i de latinamerikanska kolonierna? Flyttade spanska inkvisitionen med till Amerika? Ägde trolldomsprocesser rum även där? Hur ställde sig i så fall inkvisitorerna till de många afrikanska religioner som rimligtvis måste ha funnits på plantager och i gruvor?

Inkvisitionen fanns mycket riktigt i Latinamerika. Filip II beslöt år 1570 att särskilda avdelningar av denna myndighet skulle inrättas både i Mexiko och i Peru. Liksom i Sydeuropa föll det på inkvisitionens lott att hantera frågor om kätteri och trolldom. Åtskilliga dokument har överlevt, varför vi vet att inkvisitorerna tog uppdraget på allvar.

En forskares största problem, särskilt när det gäller 1500- och 1600-talen, är att de spanska observatörerna var så fördomsfulla mot afrikanernas andlighet att de ofta nöjde sig med att referera till dem som troll- och häxkonster utan att utröna den kulturella bakgrunden. Som exempel kan nämnas Beatriz Negra, en slavinna i peruanska Arequipa som på 1570-talet anklagades för att ägna sig åt svartkonst och frambesvärja demoner. Hon dömdes till exil från orten – ett jämförelsevis lindrigt straff – men hävdade bestämt att hon var oskyldig och överklagade domen. Vad som slutligen hände med Beatriz Negra är okänt.

Samma forskningsproblem gäller för övrigt för de protestantiska kolonierna. Under de beryktade häxprocesserna i nordamerikanska Salem år 1692 blev mer än en svart kvinna anklagad för ondskefullt trolldomsutövande. Det är inte osannolikt att anklagelserna syftade på rester av överlevande afrikanska religioner, men okunskapen och oförståelsen hos de personer som dokumenterade händelserna var så stor att vi idag är hänvisade till hypoteser och gissningar.