Hur gamla är hällristningarna?

Vid Nämforsen i Ångermanälven finns en av Sveriges mest fascinerande hällristningsplatser, med omkring 2 300 figurer och linjer som knackats fram på hällarna vid vattnet. Men hur gamla är hällristningarna? Man hör ofta att dylika fornminnen är typiska bronsåldersfenomen, men när det gäller Nämforsen brukar det hävdas att de gjordes redan under stenåldern.

Svaret är att hällristningar har gjorts under tusentals år, både före och efter bronsåldern. De med rätta världsberömda bilderna vid Nämforsen har varit föremål för observation och diskussion ovanligt länge (så tidigt som 1705 skrevs en avhandling på latin om dem), men eftersom det är notoriskt svårt att tidsbestämma lämningar i sten lär vi aldrig kunna bli säkra på när de skapades, ej heller vilka som var ansvariga. Till saken hör att hällristningarna vid Nämforsen har mycket varierande motiv – älgar, människor, skepp, fiskar, björnar, vapen, fötter och andra bilder som vi, ärligt talat, inte har en aning om vad de föreställer. Därmed kan man inte utan vidare sätta in bilderna i ett specifikt sammanhang. Boplatsfynden i närheten, på södra stranden nedanför forsen, är inte till någon större hjälp. Fyndanalyser visar att platsen har varit bebodd, åtminstone tidvis, under både stenålder och bronsålder. Eftersom även järnåldersföremål har påträffats på platsen lär den dessutom ha besökts av jägare eller fiskare långt senare. Med andra ord: hällristningarna kan ha tillkommit under en period av hundratals, eller rentav tusentals, år.

När forskarna har försökt åldersbestämma de inknackade bilderna har de varit tvungna att utgå från tematiska likheter med andra fynd samt övergripande hypoteser om ekonomi och kultur i den norrländska förhistorien. Den vanliga uppfattningen är att hällristningarna vid Nämforsen hör hemma i det jakt- och fångstsamhälle som dominerade i Norrland under yngre stenålder. De flesta forskare som uttalar sig i frågan brukar peka på perioden mellan 4000 och 2000 f.Kr., i synnerhet slutet av epoken, som sannolik tillkomsttid. Men det rör sig bara om hypoteser, inte om säker kunskap.

En särskild diskussion gäller älgens betydelse. Det finns gott om älgar i ristningarna vid Nämforsen. Bilder av älghuvuden är förenade med bilder av skepp. Några av de avbildade människorna har stavar prydda med älghuvuden. Varför? Har vi måhända att göra med lämningar efter en sorts älgkult, en stenåldersreligion med schamanistiska element? Eller skall hällristningarna snarare uppfattas som rester efter rituella försök att tämja naturens krafter, att främja jakten på just älgen? Ingen vet.